Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
In- och utrikes
VAL STUNDA också i Spanien. Utsikterna där ha långa tider
tett sig dystra. Republikens eget vara har kanske ej stått direkt
på spel, men vad är det för glädje med en republik, om den styres
på samma sätt som den förkastade monarkin? Det visar
Grekland, där monarkins återinförande snarast får tas som demokratins
återvändande. Så länge den spanska vänstern var splittrad, hade
högern alla chanser att hålla sig kvar. Nu tycks det emellertid, som
om man kommit underfund med riskerna, och som om ett
vänsterblock skulle gå ut i valstriden. Är det sant, som sägs, att vinden
blåser åt vänster till, böra mandatvinsterna då ej heller utebli i
ali synnerhet som vänstern förut var oerhört underrepresenterad.
FRÄN SPANIEN går tanken lätt till Sydamerika. Där har
den av portugiserna grundade staten Brasilien varit utsatt för ett
revoltförsök, som i den mera ogenerade pressen betecknats som
kommunistiskt. I och för sig spelar det väl inte så stor roll, vem
som står bakom de ideliga sydamerikanska revolutionerna, men
kommunisterna synas verkligen ha blivit orättvist beskyllda denna
gång. Orsaken är väl snarast den usla styrelsen. Enligt utsänt
manifest slogs man för åttatimmarsdagen, minimilön, söndagsvila
och årlig semester. Det verkar ju inte så värst kommunistiskt.
Kommunisterna i Brasilien torde heller inte spela någon nämnvärd
roll. I själva verket säges revolten ha haft sitt ursprung bland yngre
officerare, fast ledaren kan sägas ha varit en smula socialistiskt
anstucken. Kraven äro annars ungefär desamma som den nuvarande
presidenten Vargas förde fram, då han startade sin framgångsrika
revolt för några år sedan, men som han sedan glömt bort, då han
kommit till makten. Han har nöjt sig med att låta landet fortleva
i den gamla feodala "idyllen" med makten hos de stora jordägarna
fast till namnet en republik. De fascistiska organisationerna sägas
dessutom ha skrämt upp de liberala elementen, som gjort gemensam
sak med krafter från arbetar- och från religiöst håll.
TIDEN KOMMER under året att utkomma vid varje månads
mitt. Avsikten är nämligen att i varje häfte från och med
februari-numret införa en kronologisk förteckning på viktigare händelser
under föregående månad och det har då synts lämpligt att få
förteckningen för hel kalendermånad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
