Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Bengtson, Alg.: Om behovet av en arbetsplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BE HOVET AV EN
ARBETSPLAN
Av ALG. BENGTSON.
Det fälles ofta vackra ord om den stora upplysning det svenska
folket skulle besitta. Och det är ju möjligt att denna upplysning kan
te sig prisvärd — om den ställes mot lämplig bakgrund eller
betraktas i lämpligt avsnitt. I politiskt avseende måste emellertid en lucka
förefinnas i denna lovprisade upplysning, ty utan tvivel måste de
politiska analfabeternas antal här i landet ännu vara ganska stort. En ny
och svårvederlagd bekräftelse på detta sorgliga faktum utgör den
framgång genom hejdlös hets- och skrämselagitation, som de
borgerliga partierna gång efter annan kunna inhösta, senast vid valet förra
året i Stockholm. Funnes icke stora folkgrupper politiskt oerfarna
och indifferenta och därför lättskrämda skulle dylika metoder vara
fullkomligt fruktlösa. Som det nu är förblir det en allvarlig fråga för
vårt parti hur en effektiv uppröjning skall kunna åstadkommas i den
snårskog vilken nu ger en så utmärkt resonans åt de borgerligas
hets-och larmagitation. Det måste ju erkännas att det härvidlag till
mycket stor del gäller folkgrupper, vilka inte i första taget nås av vår
propaganda. Det gäller folk som gunås inte kunna betecknas som
särdeles lyhörda när det trummas för ett socialdemokratiskt möte
eller som ha benägenhet att sträcka armarna ur led när det vinkas
med en socialdemokratisk tidning. Den röjargärning som finns att
utföra i denna utmark måste i första rummet följa de rent
personliga kanalerna: umgänget på arbetsplatsen, i hemmen, på gatan, i
handelsboden. Uppgiften måste därför i mycket stor utsträckning
påvila de många männen och kvinnorna i ledet; de finnas numera
dess bättre överallt, men hålla sig vanligen alltför passiva. Att
akti-visera partifolket för personliga insatser i vidareförandet av våra
synpunkter är och förblir därför en betydelsefull sida av partiets
arbete.
Den partivän som griper till offensiven, även om det endast gäller
inom en trängre krets, måste emellertid ha en välförsedd utrustning.
I detta avseende brister det naturligtvis åtskilligt på många håll och
detta beklagliga faktum torde till stor del förklara den nämnda
passiviteten. Det vore säkerligen inte rättvist att tillskriva ett dåligt en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
