Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
47
Om man betraktar siffrorna, finner man, att utgifterna under
huvudtitlarna icke obetydligt ökats. Summan är 814 milj. mot 764 för löpande
riksstat. Ökningen faller lite här och där men främst på
socialdepartementet, vars slutsumma är uppe i 218 milj. Det är den förbättrade
folkpensioneringen, som träder i kraft vid nästa årsskifte, som nu
kommer till synes. Försvarsutgifterna ha stigit med 6 milj. till 126
och ecklesiastikstaten med 8 till 159. Där är överflyttningen av
folikskoleutgifter till staten, som föranleda ökning, varjämte man kunnat
vara mindre njugg på andra håll. En betydande ö,kning återfinnes
också för kommunikationsdepartementet, men där är det uteslutande
automobilskattemedlen, som föranleda den stora ansvällningen. Dessa
medel ingå icke i den allmänna budgeten och påverka således
egentligen icke balansen.
Räntorna för statsskulden ha till följd av lägre räntefot gått
ytterligare ned. Sammanlagt sluta de verkliga utgifterna på 914 milj. mot
866 för detta år. Mot dem svara jämnt en miljard i inkomster, varav
833 falk på egentliga statsinkomster och 158 på inkomster av statens
produktiva fonder, vartill komma riksbanksvinst och riksgäldskontorets
inkomstmedel. Så gott som samtliga poster på inkomstsidan visa högre
belopp än för innevarande år. Det är särskilt fallet med
automobilskattemedlen, vilka emellertid som sagt icke flyta in i den allmänna
budgeten, samt för tullar och inkomster från de affärsdrivande verken,
18 milj. Ikomma från folkpensioneringsfonden. Hur detta belopp bör
redovisas (kan ju diskuteras — det motsvaras i alla händelser av
utgifter för folkpensioneringen.
Lånemedel äro idke försvunna ur budgeten. De upptagas till ett
belopp av 108 milj. mot 120 milj. i år. Lika litet som i år gäller det
emellertid lån för näringslivets stimulering och arbetsanslkaffning utan
lån för bekostande av vanliga produktiva och räntabla företag, såsom
elektrifiering, dock endast ett par miljoner, utveckling av telefon- och
telegrafväsendet, utbyggnad av ikraftverk o. dyl. En miljon går åt för
tecknande av aktier i Aerotransport. Vidare placeras en hel del
lånemedel i statens utlåningsfonder såsom för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade barnrik a familjer (15 milj..), sekundärlånefond för jordbrukare
(20 milj.) o. s. v. För uppförande av byggnader för olilka ändamål
åtgå nära 10 milj.
Däremot skola en hel del lån försvinna genom amortering. Det är
hela återstoden av de s. k. krislånen, som lades upp røed förutsättning,
att de skulle snabbt amorteras. För det ändajmålet reserverades
arvsskatten och den extra inkomstskatten. Alla dessa lån ha dock icke
använts för ändamål, isom icke vore i: och för sig ’1x5kföringsmässigt
räntabla. Det har beräknats, att beloppet, som borde snarast amorteras,
uppginge ti;ll 219 milj. Under ds sista budgetåren ha emellertid 102
milj. avsatts för amortering, och det skulle alltså återstå 117 milj. En
betydande del av lånen ha använts för väganläggningar o. d.
Finansministern har därför, som det förefaller med rätta, ansett att
automobilskattemedlen, som ju skola gå till vägväsendet, kunde i någon mån tas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
