Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Händelser och spörsmål 48
i anspråk för amortering. 7 milj. tas därifrån. Vidare tas 12 milj.
som berä|knas inflyta från Luossavaara-Kirunavaara i förrn av royalty.
Så har man för nästa budgetår liksom för detta arvsskatten och extra
inkomstskatten, som beräknas ge nära 39 tnijj. Sammanlagt gör detta
58 milj. Det skulle då ij alla! fall finnas kvar nära 60 milj. De tas ur
ikassafonden, den fond dit överskott på budgeterna flyta och dä[rifrån
underskott täickas. Den innehålLer nu 107 milj. och väntas detta budgetår
få ett tillskott om gott och väl 25 inilj., varför den vid budgetårets slut
borde komma att uppgå till över 130 milj. Tas nu de resterande 60
milj. därifrån, blir det i alla fall 70 imiflj. ikvar, vilket torde få anse3
tillräckligt. På så sätt ha samtliga .krisskulder på en gång avbetalatsj
Dessutom sker även annan amortering. I vanli,g ordning betalas mellan
3 och 4 milj. och dessutom återupptas den en gång beslutade successiva
nedskrivningen av i statens järnvägar nedlagt oräntabelt lånekapital
med 4 milj. Krediitkassans av år 1922 förluster uppgå till åtskilligt
mera än beloppet av de avsättningar, som hittills gjorts. Dit föras 5
milj. och ytterligare några dylika avsättningar äro erforderliga, innan
det hela är avklarat. Vidare anslås 5 milj. för avskrivning av kapital,
anvisat åt Svenska spannmålsföreningen.
Trots dessa amorteringar och trots de väjxande utgifterna lia
inkomsterna dock beräknats komma att överstiga utgifterna med ett 20-tal milj,
Dessa användas för sänkning av skatten. Åtskilliga skatter ha pålagts
under ikristiden, fast inte så höga som i de flesta andra länder. Det
kan givetvis råda delade meningar oin vilka, som i första hand nu
borde avskaffas, eller om de böra stå kvar och lättnaden ges på aiuiai
håll. Det har som naturligt är klagats mycket över de extra
inkomst-och förmögenhetsskatterna. Det är ju nämligen sådana skatter, som i
främsta rummet drabba de stora inkomsttagarna och de mycket rika.
Det synes emellertid vara riktigt, att finansministern gått förbi dessa,
då han övervägt skattelindringen, ty ha vi alla fått bära krisens bördor,
böra nog alla också i första taget få vara med om lättnaden, då sådan
kan ges. Om iman därvid också har ett öga på konsumtionisskatterna,
är det rimligt, imen höjningarna där ha huvudsakligen drabbat
sprit-och tobaksskatt samt kaffetull. Det förefaller, som om det vore riktigt
att i valet mellan dem och inkomstsikatten stanna vid inkomstskatten,
Det har i varje fall finansministern gjort och föreslår, att
inkomst-och förmögenhetsskatten nästa år skall utgå med 150 o/0 i stället för
170 o/o av grundbeloppet. Det betyder en reducering av denna skatt
med omkring 12 o/o.
Man opponerar visserligen på sina håll mot denna sänkning, men
svårligen lär man kunna övertyga skattebetalarna, att de borde ha nöjt sig
med de 170 procenten för att de rika i stället skulle slippa lindrigare
undan. Någon fara för att sparmedlen skola sina synes heller icke föreligga,
så att någon risjk att behålla de extra skatterna ännu ett år föreliggeij
iftke. Däremot är det ett berättigat krav, att söndersplittringen av
skattesystemet upphäves. Det utlovas därför också, att förslag skall
framläggas om omläggning av beskattningen på inkomst och förmögen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
