Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71 In- och utrikes
kunnat förneka. Man har nöjt sig med att förklara, att kanoner
äro viktigare än smör. Att det just blivit animaliska produkter,
som börjat sina, är annars rätt förklarligt med den politik, som förts.
Den har gått ut på hjälp åt de stora spannmålsproducerande
jord-drottarna, vilket försatt de små animalieproducenterna i ett
bekymmersamt läge. På spannmål lider man näppeligen någon brist, bl. a.
därför att konsumtionen gått katastrofalt tillbaka trots
otillräckligheten av andra livsmedel. Det kan inte gärna betyda något annat
än en betänkligt sänkt levnadsstandard för folkets stora massa,
vilket bestyrkes av uppgifter om löner, som väl formellt äro
oförändrade men i realiteten starkt reducerade genom allehanda avdrag,
och om priser, vilka på viktiga livsförnödenheter stigit starkt.
Någon starkare ställning utåt har landet heller icke vunnit.
Visserligen gripas grannarna allt mera av fruktan för vad Tyskland kan
komma att ta sig till i desperation, men man är ingalunda böjd att
därför falla undan. Hitlers sista tal om de koloniala problemen
har fått dålig press. Han behagade hävda "ariernas" överlägsenhet
över alla andra folk och därav följande rätt att exploatera de
andra, men andra och renare arier äro icke villiga att utlämna
människor, som intet ont gjort, åt en styrelse, vars art man känner av
den behandling, som de tyska judarna måst undergå. Nu undrar
man om han menat vad han sagt, då tillmötesgående anses uteslutet,
eller om han som vanligt bara låtit munnen löpa, vilket nästan är
ännu värre, eftersom man då inte vet vad man har att hålla sig till
på även andra punkter.
VAD MAN HAFT ATT HÄLLA SIG TILL har man heller inte
alltid vetat under den tid Laval svarat för den franska
utrikespolitiken. Nu är denna episod tills vidare slut. Det blev till slut för
starkt för det socialradikala inslaget i regeringen och Herriot och
hans kolleger ansågo sig böra lämna regeringsskutan, vilket hade
till omedelbar följd, att hela regeringen avgick under en storm av
förbittring från den reaktionära och italienskvänliga pressen.
Uppdraget att bilda ny regering lämnades åt den moderate
socialradikalen Albert Sarraut, som snabbt nog lyckades bilda en ministär,
som inrymmer representanter främst från det socialradikala partiet
men även från den socialistiska och republikanska unionen å ena
sidan samt centern å den andra. Det är alltså ingen klar
folkfrontsregering men detta oaktat fick den stöd även av socialisterna, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
