Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
In- och utrikes
kommunisterna nedlade sina röster. På ett sätt är det en
expeditionsregering, ty dess framtidsutsikter sträcka sig icke längre än till
valet, som möjligen kommer att gå av stapeln redan nästa månad.
Dess främsta uppgift är att genomföra valen på ett opartiskt sätt,
att förhindra de beväpnade ligornas framfart och, icke minst viktigt,
att skaffa nödiga medel för statsfinansernas skötande under några
kritiska månader, då genomsnittligt omkring 2 miljarder francs torde
behöva upplånas varje månad. Så vackert hade nämligen Laval
ställt till det åt sin efterträdare.
Utrikespolitiskt deklarerar man visserligen, att något brytande
med tidigare följda linjer icke skall ske, att arbetet kommer att
gå ut på att söka åvägabringa försoning, men då detta skall ske inom
N. F:s ram och detta även med god vilja icke kan sägas om Lavals
åtgöranden, har man väl dock rätt att i regeringsskiftet även se nya
utrikespolitiska signaler. Om Frankrike icke kommer att ställa sig
i spetsen för en kollektiv aktion, kan man åtminstone vänta, att
landet icke söker hindra en sådan, såsom de sista månaderna varit
fallet.
Klarare linjer kan man vänta först efter valet, ifall som man
hoppas, vänstern då kommer att segra. Även en valseger är dock
icke allt — det gäller också att bilda en regering på den eventuella
parlamentariska basen. Utsikterna för en vänsterregering synas dock
bättre än vad de varit under den nu snart tilländalupna legislaturens
tid. Om segern nu verkligen kommer.
DEMOKRATIN TYCKS HA TAGIT ett litet steg framåt. Efter
republikens diktaturperiod har man nog att anse monarkins
återinförande i Grekland som en demokratiseringsprocess. De just
hållna valen sägas ha varit de friaste hittills. De lämnade emellertid
inte klart utslag. Venizelisterna och anti-venizelisterna, för att
använda två krångliga men nästan nödvändiga ord för att beteckna
den stora skiljelinjen, fingo precis lika många representanter, resp.
142 och 143. Tungan på vågen äro kommunisterna, som fingo 15
man in i kammaren. Några socialister tyckas icke ha deltagit i
valet. Det antagliga är att Venizelos anhängare tillsammans med
de mera försonliga från den andra sidan få svara för regeringen
under en tid framåt, vilket förmodligen är det för landet bästa, så
som förhållandena nu en gång ligga till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
