Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Nilsson, Anders: Propaganda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Anders Nilsson
konsekvent 0£h hänsynslöst ha märkliga psykiska verkningar inträtt.
Masspsykos och massuggestion ha propagerats fram mer än en gång
i den nutida historien. Detta visar denna propagandas makt och
möjligheter. Den är en makt på gott och ont — mest på ont
förefaller det. Den bör handhavas med varsamhet och ansvar. Rätt
brukad inom rimliga gränser kan den utgöra ett utmärkt hjälpmedel
i det sakliga upplysnings- och uppfostringsarbete, som måste vara
kärnan och tyngdpunkten i den socialdemokratiska propagandan.
Men den bör anvisas platsen som hjälpmedel och aldrig bli
huvudsak. Den socialdemokratiska förkunnelsens styrka har varit och är
att den vill lära människorna tänka, att bruka sitt förnuft och
omdöme. Och ju flera människor i ett land, som kunna detta, ju större
är motståndskraften mot den psykiska smitta som en suggestiv
propaganda söker framkalla. Därför kan arbetarrörelsen aldrig ge
avkall på att dess propaganda skall vara sakligt upplysande och
fostrande. Skulle den det, vore det att bana vägen för känsloreaktion
och masspsykos. Med skräck- och hetsagitation i massuggestionens
tecken kan möjligen en tillfällig seger vinnas. I längden förbytas
sådana segrar i nederlag. Varaktig framgång kan byggas endast på
saklighet, sanning och sans.
I fråga om den sakligt upplysande socialdemokratiska
propagandan måste dock en svaghet konstateras. Denna agitation är
ofta alltför splittrad. Många politiska talare anse sig tvungna att
i ett föredrag rulla upp många och stora komplex av politiska och
sociala frågor. Utrikespolitik, arbetslöshet, jordfrågor,
penningpolitik, sociala reformer och dagspolitiska detaljfrågor kan emellertid
ingen hinna mer än snudda vid under ett föredrag av ordinär längd.
Det blir en föredragning av ett register över politiska händelser och
spörsmål, men knappast något mer. Är det en god talare kan
publiken få en stunds förströelse, som av ett kåseri. Men något verkligt
propaganda- eller upplysningsvärde vinnes inte ut av ett sådant.
För att bli verkningsfullt måste ett agitations föredrag vara
någorlunda koncentrerat. Man kan vinna en anhängare genom att
grundligt upplysa honom rörande ett spörsmål men knappast genom en
flyktig uppräkning av en massa saker. Tar man sikte på att nå den politiskt
indifferenta delen av väljarkåren är detta faktum ännu mera
påfallande. Det fordras en ganska långt driven popularisering för att en
sådan publik skall kunna följa med. Skall den få några mera
bestämda intryck och impulser måste det väsentliga av vad man vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
