Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Tonndorf, H. G.: Folkminskningens ekonomiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkminskningens ekonomiska verkningar
85
dessa negativa företeelser äro av större omfattning. Frågan avser
med andra ord, om den skildrade bristen på arbetskraft faktiskt
kommer att inträda, och, om så är fallet, om dessa skadliga följder äro
större än de fördelaktiga verkningarna av folkminskning.
För att börja med den sista frågan är det uppenbart, att
verkningarna tillta med folkminskningens omfattning. Svaret kan därför
över huvud taget icke bli allmängiltigt utan beror på storleken av
folkmängdens minskning.
För det första betyder ju rationaliseringen en reducering av
arbetsplatserna och framstår ur denna synpunkt som en anpassning av det
ekonomiska livet till folkmängdens nedåtgående tendens.
Kapitalföremål ersätta en del människokraft, arbetsställen minska, medan
kapitalmängden per individ stiger. Rationaliseringen kan dock icke
utjämna hela bristen på arbetskraft — därtill är den icke i stånd, men
det behöver den ej heller. Det finns nämligen resurser av mänsklig
arbetskraft, som då kunde tas i anspråk och kompensera bristen.
Dessa resurser bestå dels av kvinnor, dels av åldringar, om man
bortser från de arbetslösa, som då givetvis i första hand skulle uppsugas
av näringslivet. Kvinnoarbetet, som ju redan för närvarande är
mycket betydande, kommer således troligen att uppleva en ny
uppsvingsperiod och det torde måhända i omfattning komma mycket nära
det manliga. Det torde numera knappast finnas någon, som vill
beteckna detta perspektiv såsom otänkbart. Däremot anser man på
sina håll, att en sådan utveckling skulle medföra en katastrofal
nedgång i nativiteten. Slutsatsen är onekligen en smula förhastad, ty
man har ali anledning att hoppas, att tills den frågan blir aktuell,
förhållandena ha ändrats i så måtto, att de tillåta även den utearbetande
gifta kvinnan att sätta barn till världen. Någon omöjlighet eller
begränsad möjlighet existerar tydligen endast med hänsyn till vissa
sociala betingelser.
Förlängd livslängd betyder ju i och för sig en viss förlängning av
arbetsförmågan. Därtill kommer, att de hygienisk-medicinska
framstegen icke minst visa sig i större andlig friskhet och spänstighet
samt ock i en stegrad fysisk arbetsförmåga. Dessutom skulle
antalet, enligt våra förutsättningar, stiga i de högre åldersklasserna.
Dessa resurser äro visserligen svåra att uppskatta, men de äro
säkerligen avsevärda. De äro visst inte outtömliga, men torde i
förening med den parallella verkan, som utgår från rationaliseringen,
räcka till för att fylla luckorna, så länge folkminskningen försiggår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
