Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Tjärdal, Oscar E:son: Planhushållning för skogs- och jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Oscar E-son Tjärdal
bekostnad av i främsta rummet åkerjorden och i mindre omfattning
skogsmark och att odlad jord av svårbrukad eller sämre beskaffenhet
finge bli skogbärande.
Att småbrukarverksamheten tidigare varit berättigad kan ej
bestridas —- så länge vi inom landet behövde mera odlad jord, kunde
nyodling inte ske annat än i mindre enheter, emedan den för odling
mest lämpade marken var tagen i anspråk i ett tidigare skede, så
länge det egna lilla jordbruket utgjorde ett behövligt komplement till
annan verksamhet, såsom hantverk och daglönearbete, och så länge
förvärvet av eller brukningsrätten till ett småbruk var enda vägen,
på vilken en arbetare kunde vinna en materiellt friare ställning, var
småbrukarverksamheten fullt berättigad — numera ha dock såväl
försörjningsmöjligheterna som arbetarnas sociala villkor så
förändrats, att nya betraktelsesätt och ändrat praktiskt handlande böra
prövas.
Nu är visserligen inte så överväldigande stor areal åkerjord inom
vårt land lagd under storbruk, men storbruket råder i stort sett över
den bästa jorden. En dryg tredjedel av åkerjorden utgörande över
en miljon hektar åkerjord ligger dock under brukningsdelar med över
30 hektar. Därtill skulle säkerligen terrängbeskaffenheten möjliggöra
utsträckt maskindrift inom stora områden, vilka nu ligga styckade i
"bondebruk". För dessa ges ju möjligheter till betydande samarbete,
som praktiskt taget skulle kunna ställa dem i samma gynnsamma
ställning som det storjordbruket i brukningstekniskt hänseende intar.
Inom det moderna lantbruket har man alltmera övergått till
maskindrift; endast inom det större jordbruket kunna maskinerna
komma till full användning. Med traktorer och kraftiga specialredskap
kan man åstadkomma en ordentlig brukning av jorden och man blir
också mera oberoende av väderlek och andra med jordmån, klimat etc.
sammanhängande förhållanden. Då förutsättningen för utvecklad
maskindrift vidare är, att jorden ligger i stora fält, så följer att
småbruket icke i någon nämnvärd utsträckning kan använda sig av
arbetsbesparande och för jordens bearbetning effektiva maskiner och
redskap. En specialiserad odling är möjlig vid de större gårdsbruken,
och man erhåller i regel bättre, sortrenare kvaliteter, för vilka man
också kan betinga sig högre pris, emedan utbuden bli större. Vid
storjordbruket kan genomföras en utsträckt arbetsfördelning.
Kreaturen få av kunnigt folk en bättre vård och de yttre arbetena bli
fördelade på ett lämpligt sätt och kunna ledas av skolade personer. De
stora gårdarna äro numera i allmänhet dränerade vad åkerjorden
beträffar, d. v. s. att de äro täckdikade i enhetliga system. Vid
styckning inställa sig betydande svårigheter för åkerjordens framtida
ändamålsenliga dränering. De stora gårdarna ha i allmänhet goda och
välbyggda ekonomihus. Med hänsyn till vårt stränga klimat måste
ju djurstallarna byggas omsorgsfullt och våra byggnadskostnader bli
av dessa och flera andra orsaker betydande. Ju mindre företag desto
större del av fastighetsvärdet sluka byggnaderna. Det går så långt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
