Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Tjärdal, Oscar E:son: Planhushållning för skogs- och jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Oscar E-son Tjärdal
från det gamla föregångslandet U. S. A. tillgodogöra oss en del som
rör både jordbruks- och skoghushållning.
I det föregående har jag nämnt något om det berättigade i, att
samordna jordbruk och skogsbruk mer än vad vi göra. Vid en av
staten ledd planmässigare drift kommer för vår del och i nuvarande
tid reglerande åtgärder de båda näringarna emellan att visa sig i
många hänseenden berättigade.
I Amerika har man ju haft att göra med livsmedelsöverskott som
hos oss. Detta och andra förhållanden drevo myndigheterna i staten
New York att sätta igång med vetenskapliga undersökningar om
skogs- och jordbruket. Man skaffade sig ingående kännedom om
markens beskaffenhet, klimatet, det nuvarande sättet att utnyttja
marken, o. s. v. Undersökningen gav vid handen, att 20—25 procent
av den odlade jorden i staten ej längre var lämpad för jordbruk.
Farmarna måste driva jorden under förhållanden, som gjorde det
omöjligt för dem att komma upp till normala livsbetingelser. De
ruinerade sig i kampen mot oövervinnerliga svårigheter — men ökade
nationens överskott av jordbruksprodukter; därtill voro kvalitéerna
på de under dessa mera ogynnsamma förhållanden framställda
livsmedlen så dåliga, att de även därigenom förstörde marknaden. De
vetenskapsmän, som företogo undersökningen, klarlade slutligen vad
jorden bäst lämpade sig för. Det visade sig, att större delen kunde
gå till skogsbörd. På grundval av utredningen handlade staten, i det
den köpte in mark och odlade skog. Därmed räknade man också
med att göra betydande indirekta vinster. Landsvägar blevo onödiga
likaså elektriska ledningar, telefon, skolor etc.
Var gjorde man av befolkningen från de "igenlagda" distrikten?
Staten sörjde för att den i viss utsträckning fick sysselsättning i de
speciella jordbruksdistrikten, där driften hade ytterligare
intensifierats. Man sökte också bereda den överflyttade befolkningen arbete
genom att hjälpa den att starta industriella företag. Emellertid har ju
krisen i Amerika förorsakat enorm arbetslöshet, och i denna flyta
också de här relaterade statliga åtgärderna slutligen ut.
Dessa amerikanska försök måste liksom de försök ryssarna göra
intressera oss. De motivera i och för sig på intet sätt några åtgärder
från vår sida, ty endast då ändringar i hushållningen äro påkallade
på grund av föränderligheten i livsföringen och på grund av
förändrade "åskådningar" bli åtgärder påkallade. Emellertid föreligga utan
tvivel behov av djupgående ekonomiska och sociala reformer även
inom vårt land. Större planmässighet inom näringslivet, som
möjliggör för detta att fungera bättre, och större social rättvisa baserad
på ett bättre tillvaratagande av de materiella och andliga tillgångarna
inom land och folk strävar socialdemokratin för. Statliga ingrepp
på jordbrukets och skogshushållningens områden bli säkerligen även
i framtiden ofrånkomliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
