Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Falkenberg, Albert: Världskris, världsfred och jordreform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Albert Falkenberg
på en omstörtning och hälsade den därför välkommen, emedan den
skulle tillföra dem jord.
Även i Indien rådde lugn, så länge man icke rörde vid
jordförhållandena. Majoriteten av de indiska bönderna sökte livnära en
familj på mindre än en hektar jord. Så länge den urgamla
ekonomiska ordningen ägde bestånd, hade den indiske småbonden —
liksom den japanske och kinesiske — biförtjänst av en högt utvecklad
hemindustri, framför allt bomulls- och sidenväveri, porslins- och
lackeringsmanufaktur o. s. v., så att dessa bönder icke i egentlig
mening ledo nöd. Men nu kom det engelska ostindiska kompaniet,
strypte genom tullavgifter exporten av indiska varor och odlade i
stället råbomull. I Storbritannien uppstod den stora textilindustrin,
som exporterade sina maskingjorda textilvaror till Indien. Vad som
skedde framgår av följande exempel. Staden Dacca exporterade
ännu år 1787 för sex miljoner muslin till England, 30 år senare alis
intet. Dess befolkning gick vid denna tid på mindre än 50 år ned
från 150,000 till 30—40,000. Indiens småbönder förlorade sin
biförtjänst, sålde gods och gård och sjönko som ett rotlöst skikt ned i
proletariatet, bland de tiomiljontals kulis.
Och vilken var den djupare liggande orsaken till en allvarlig
rubbning av en gammal ekonomisk ordning med dess bondestånd i
jätteriket Kina med dess 440 miljoner? Även här blev tillintetgörelsen
av hemindustrin, som till skillnad från främmande produkter
belastades med höga tullar — man hade infört dem i Kina för att få
bättre statsinkomster — utgångspunkten för en oerhörd
proletarise-ring av lantbefolkningen. De proletariserade bönderna sökte sin
utkomst utanför landet och kommo på så sätt att verka som
löne-nedpressare av värsta slag. Japan gynnade ytterligare eländet genom
annexionskrig (Formosa, Korea, Mandschuriet). Jorden övergår i
storgodsägares händer, japanskt kapital härskar över människor och
främmande jord. Skaror av koreaner utvandra eller bli
industriproletariat. Och detta allt emedan magnaternas jordhunger icke kan
stillas.
I Europa är jordfrågans ogynnsamma belägenhet icke mindre skuld
till bondeklassens betryck och utarmning och måste leda till att
proletärmassor sammanföras på trånga jordområden. I Storbritannien
utplånades bondeklassen nästan helt och hållet, sedan de från nya
världen härflytande rikedomarna, som hade sitt ursprung i handel,
slavhandel och även i plundringar, hade gjort ett fåtal människor
rika. Den "välgörande", i Londonsocieteten särskilt uppburna
hertiginnan av Sutherland förjagade år 1825 icke mindre än 15,000
människor från "sin" jord i Skottland och ersatte dem med 38
fårfarmer med ett fåtal skötare, och detta blott emedan
ullproduktionen syntes skola inbringa henne mera än lantbruket. Var blev
det av de fördrivna? De trängdes bort till industridistrikten och
städerna, där de visserligen en tid framåt skördade en smula vinst
av imperiets hegemoni på världsmarknaden, men i längden icke kunde
undgå att falla offer för de alltmer hotande världskriserna. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
