Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Falkenberg, Albert: Världskris, världsfred och jordreform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världskris, världsfred och jordreform
115
mens nödvändighet över 100,000 nya egna hem. Kina meddelade
redan 1930, att dess regering låtit översätta tre av Damaschkes verk
till kinesiska och att de voro under tryckning i statens. tryckeri. Just
Kina hade fullgoda skäl att gå in för jordreformer. Kiautschau,
som under 15 år (1898—1914) förpaktades av Tyskland, hade under
den tysk-kinesiska kommissarien dr Schrameier, en ivrig anhängare
av jordreformen, genom hans nya jordförordningar nått ett
glänsande uppsving. Det fanns där ingen yrkesbeskattning, ingen
omsättningsskatt och ingen fastighetsskatt utan blott en jordränteskatt
och en jordvärdestegringsskatt. Överlämnandet av jorden till
kineserna skedde genom ett fördrag, som åt européerna gav arrenderätt
mot en årlig ränta av 6 proc. åt den högst bjudande och — vid
förnyad avyttring — en förköpsrätt för regeringen eller en avyttring
av en tredjedel av jorden. Varje jordspekulation omöjliggjordes
genom detta system. Kiautschau steg från 36:te rummet bland de
ostasiatiska hamnarna till det 7:de. Sun Yat Sen förstod, vad detta
uppsving skulle betyda för Kina. Ja än mer, vilka starka garantier
för världsfreden som skulle skapas, om 450 miljoner kineser genom
en jordreform skulle kunna få egna hem och bröd i eget land, i
stället för att miljonerna genom jordspekulationer skulle trängas ut
och verka som lönenedpressare i alla kulturländer.
De färgade ledarnas väg har genom världskriget fått en ny
inriktning och de själva ha fått nya kraftiga impulser. Tre namn må här
särskilt framhållas: Calles, infödd i Mexiko, Sun Yat Sen i Kina
och Ghandi i Indien. Calles blev redan med revolutionen 1910 sitt
lands ledare och tillsammans med honom Madero, Carranza och
Obregon. De hade framgång och lyckades åter förskaffa den
rotlösa mexikanska befolkningen bofast mark. Och detta därigenom
att de upptogo jordreformprinciper i den nya författningen. Till
1926 hade 517,000 hem för familjer upprättats. Sun Yat Sen byggde
det nya Kina på tre grundsatser: nationalism, socialism och
demokrati. Hans strävanden hade till följd att massor avproletariserades,
att bondeklassen gynnades, att hem och boplatser åt familjer
upprättades. "Blott bönder skola äga bondelandet." Och även Ghandis
mål är att förhindra den indiska lantbefolkningens vidare
proletari-sering och därmed skydda folket mot utländsk och inhemsk
mam-monism. De färgade folkens fortgående uppvaknande på det
ekonomiska, politiska och militära området tvingar de västerländska
folken till jordreformer.
De oriktiga jordförhållandena ha ständigt varit orsaker till stora
väldens sammanbrott. Även folkförbundet i Genève kommer först
då att bli en verklig makt, när jordfrågan i de till det anslutna
länderna fått en tillfredsställande lösning. Alla diplomatiska fördrag
och rättsliga överenskommelser — man må aldrig så mycket glädja
sig åt dem såsom vittnesbörd om framsteg mot världsfreden —
komma icke att göra tillfyllest. Det gäller för folkens förbund lika väl
som för de enskilda staterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
