Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 8 mars 1936 - Litteratur - Evang etc.: Raslära etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT TERATUR
Karl Evang & Ebbe Lindé: Raslära, raspolitik, reaktion. Clartés
skriftserie 1. Kr. 3:25.
I den aktuella, ganska förvirrade diskussionen om rasproblemen
märker den som önskar sätta sig in i frågorna allt för snart bristen på
lämplig svensk litteratur i ämnet. Den som finns är nämligen ytterst
ensidig: den stammar huvudsakligen från professor Lundborg och hans
krets. Och Lundborg, som nu dess bättre avgått från sin befattning som
chef för Statens Institut för Rasbiologi, är som bekant den mest ryktbare
svenska representanten för den reaktionära nazistiska raspolitiken. Så
som saken ligger till, hälsar man således med glädje den — veterligen
— första skrift i det viktiga ämnet som diskuterar företeelserna ur
socialistisk synpunkt. Det är, framhåller författarna med rätta, nämligen
ett stort och ödesdigert misstag, om någon tror att socialismen utan
vidare iborde ta avstånd från allt vad rasbiologi heter. »Tvärtom är vi på
det klara med, att just för ett rationellt socialistiskt samhällsskick
kommer dessa vetenskaper att ha stor betydelse... I och för sig står
nämligen ärftlighetsforskningens resultat och praktiska konsekvenser inte på
minsta sätt i strid med arbetet på bättre villkor för folket och högre
allmän levnadsstandard. Den motsättning som finns är en tillfällig
produkt av det nuvarande samhällsläget.»
På ett klart och övertygande sätt uppvisar författarna den reaktionära
rasbiologins sociala funktion: att avleda uppmärksamheten från
ekonomiska och sociala missförhållanden. Denna slags vetenskap är
ingenting annat än nödtorftigt maskerad politisk propaganda, riktad mot
arbetarklassen. Blir någon arbetslös, heter det att han är av dålig ras,
kort och gott; de rika är således av god ras, enligt denna något
spetsborgerliga uppfattning. När kriserna kommer och besparingar krävs,
heter det att socialhygienen fördärvar folket: det har blivit »för lätt
att leva» — för de Ibreda lagren, nämligen. Man erinrar sig ju
höger-argumenten i debatten om befolkningsfrågan.
Det torde vara uppenbart, att man på socialistiskt håll har ali
anledning att grundligt sätta sig in i ämnet för att ined kraft bemöta den
försåtliga reaktionära propagandan; också här visar sig skrämmande tydligt
vad den borgerliga vetenskapen duger till. Motståndarna har ett
försprång, som det gäller att inhämta snarast möjligt. Av den anledningen
skulle man önska att studiecirklarna började intressera sig för frågorna.
Evang—Lindes principiellt socialistiska arbete borde kunna vara till god
hjälp. — De anmärkningar man vill framföra är huvudsakligen av formell
art: i polemiska arbeten är det ju lämpligt att konsekvent ånge källorna
vid citering, vilket författarna icke alltid — men för det mesta — gör;
I synnerhet gäller detta citat ur tidningar och tidskrifter, som är svåra
att ’komma åt. Vidare hade några glåpord med fördel kunnat utelämnas.
Ax. Sbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
