Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 8 mars 1936 - Litteratur - Stjernstedt: Ryskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marika Stjernstedt: Ryskt. Bonniers. 169 sid. Ill. 8:50 kr.
Förf. tycker sig uppenbarligen ha i grund avslöjat den kommunistiska
humbugen, ty boken slutar med en förmodan, att gränserna hädanefter
komma att vara stängda för henne. Om läsaren får göra en förmodan,
så är det, att så enfaldiga kunna inte kommunisterna vara, att de vilja
utestänga förf. till denna skäligen menlösa kritik. Det kan omöjligen på
något sätt skada dem, om skildringar sådana som denna publiceras med
ganska täta mellanrum.
Förmodligen har förf. sökt skildra vad hon sett så objektivt som
möjligt och det må gärna sägas, att framställningen verkar trovärdig. Men
å andra sidan är den ryska världen tydligen något så fullständigt
främman för henne, att den icke varit fattbar. Krasst uttryckt skulle man
kanske kunna säga, att det är överklassaren, som i nåder värdigas
betrakta ett energiskt försök att skapa ett samhälle utan överklass i
gammal bemärkelse och som inte kan fatta, att ett sådant försök kan vara
allvarligt menat. Det sticker fram ofta. Det talas t. ex. om att ingen klok
sparsamhet kan frodas, ingen omsättning i fruktbärande nya företag.
Nej tacka för det, när privatäganderätten till produktionsmedlen,
dessbättre, är upphävd. Men heller inte i den utomordentliga kapitalistiska
världen frodas någon så värst klok sparsamhet, av det enkla skälet, att
de flesta ha så ringa inkomst, att det inte blir något över att spara.
Tydligen är dock detta vårt system att föredraga framför det ryska
metodiska och måhända ibland för stora »sparandet».
Att förf. förvånar sig över att folk betalas efter den nytta de göra är
hon inte ensam om. Den som har svårt att inse varför lika lön för lika
arbete inte kan vara kommunism, begriper inte resonemanget. I alla
händelser borde det ju kunna vara lika bra som det kapitalistiska systemet
att ofta betala i omvänd proportion.
Planhushållning i den ryska formen vinner inte förf:s gillande. Det
sägs, att t. ex. kraftstationer byggas men användning för kraften finns
ej och så förfares anläggningen. Ryssarna själva klaga, att kraft ej står
att få — vem som har rätt vet inte anmälaren.
Den ryska ungdomen måste skrinlägga erövrarlust, drömmeri,
spekulation, lust att nyskapa. Konstigt. Andra ha väl snarare den
uppfattningen, att här äntligen getts ett tillfälle till erövrarlust, väl inte för
egen del på andras bekostnad men för allas väl, vilket bör och måste
göra lusten större, att här kan drömmas om lika snabb frammarsch
under år som komma, att här kan vetenskapas under gynnsammare
förhållanden för forskningen än på de flesta andra håll (enligt en rad
besökande vetenskapsmäns utsago), att just här gäller det att nyskapa,
nyskapa så gott som ur intet. Men omdömet är ju så olika, och för den
som vant sig att bara se till egen fördel är naturligtvis allt annat av
ondo.
Förf. har endast förvåning till övers för att kommunisterna inte efter
hela femton år löst problemen. Andra förvåna sig över att de löst så
många som de gjort. Det beror på hur man ser det. Den som i likhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
