Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 8 mars 1936 - Litteratur - Blumenfeld: R. D. B:s procession - De nordiska ländernas statsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
167
Många av skildringarna äro verkligt lustiga, såsom beskrivningen av
hur förf. möttes av Tennyson, då han inviterats till hans lantställe på
lunch för att ge den berömde författaren en del upplysningar om
teater-förhållanden. Tennyson var gammal och såg dåligt och tyckte inte om
att bli störd. Förf. träffade på honom i trädgården och hälsade men fick
till svar: Vad är det frågan om? Vem är ni? — B. svarade: Jag är
Blumenfeld och har kommit till lunch. T. hörde tydligen inte eller hade
glömt av alltsamman. Han höjde käppen och ropade: Ge Er iväg.
Jag vet inte vem Ni är. Vad fmenar Ni med att komma så här och
besvära mig. B. hade ingenting annat att göra än ge sig i väg och sedan
dog T., så det blev aldrig något nytt möte.
Eller historien om Asquith, som alltid, då han mötte B., sade: Good
jnorning, senor, eller Bonjour, capitaine. B. begrep ingenting utan
trodde, att A. skämtade med honom. Så en dag råkade han träffa den;
chilenske militärattachén, som omtalade, att Asquith alltid till honom sade:
Hur står det till, Mr Blumenfeld, och alltid såg konfunderad ut, då
attachén var i uniform. Då gick det upp ett ljus och de båda herrarna
tågade bort till Asquith och presenterade sig. Och nästa gån g B. mötte
A., sade denne: Bonjour, monsieur le capitaine.
Lörd Birkenhead, kanske mera känd i den engelska politiken som kort
och gott F. E., var en upptagen man. Till en ingenjörsmiddag kom han
sedan halva middagen var aväten. Han böjde sig, då han passerade B.,
ned över honom och frågade: Vad är det här för något? Han fick
viskande den äskade upplysningen, gick bort till sin plats, sade sig ha gått
till fel adress, höll det tal man väntade, oförberett, om vetenskap och
mekanik och energi och entusiasm och försvann så snabbt som möjligt
från middagen. Senare möttes de båda herrarna B. på klubben, då F. E.
frågade: Vad sade Ni det där folket på middagen var för några?
Ungefär sådan är boken. Alltså inte tråkig men heller inte vidare djup.
En hel del kompletteringar av de bilder man förut har av denna
världens stora får man emellertid.
De nordiska ländernas statsråd. Studier över deras sociala
sammansättning. Skrifter utgivna av statsvetenskapliga föreningen i Uppsala.
234 sid. 4:25 kr.
Undersökningen går igenom de olika ministärerna i de nordiska
länderna under det sista århundradet med början för Sverge 1809, för
Nonge 1814, för Danmark 1848 och för Finland 1919. Dels i text och
dels i tabeller belysas yrkesställnfngen, sociala härkomsten, fädernas
yrkesställninig, frälse och ofrälse, fördelningen på socialgrupper,
utbildning o. dyl. Resultatet är ganska intressant. Det visar sig, att
byråkratin spelat en mycket dominerande roll ända fram i våra dagar. Det
var ett mycket snävt begränsat skikt, som levererade ministrar. Först
med parlamentarismens genombrott skedde en viss förändring, men även
därefter inta byråkraterna en stark ställning. Den minsta sociala
förändringen synes den svenska ministären ha undergått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
