Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Fredriksson, Karl: Utgifter som lönar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Karl Fredriksson
den allmänna stimulans i näringslivet, som nu kan anses ha vunnits
genom de utbetalda arbetslönerna, skulle lika väl kunna tänkas ha
vunnits genom att samma personer fått lika mycket pengar till skänks
av samhället. Det har visserligen också gått åt material till dessa
anläggningar, men då kan man ju blott sträcka ut tankeexperimentet
till att staten skänkt samma pengar till de fattigaste människorna
i landet och låtit dem användas till en förbättrad standard av mat,
kläder och husgeråd.
Det egentliga innehållet i alla dessa "framskaffade" arbeten som
utförts under kristiden är ju det att samhället hittar på behov utöver
dem som gör sig gällande i marknaden. Detta måste rimligtvis bygga
på förutsättningen att det finnes en reserv av produktivkraft som
det bara gäller att utnyttja. "Vi få nog säga" yttrade Bramstorp i
årets remissdebatt, "att den förbättrade konjunkturen i vårt land
till en del helt visst får tillskrivas det förhållandet att stora grupper
av befolkningen fått ökad köpkraft. Penningcirkulationen har ökats
och konsumtionen stegrats, så att den kunnat absorbera den övriga
produktionen".
Bondeförbundsledaren företräder ju inte precis fantasterna i det
ekonomiska och politiska tänkandet. När han accepterat en
tankegång, som för bara fem år sedan gällde för att vara högst
äventyrlig, vittnar detta om att övertygelsematerialet varit starkt. Men dock
icke så starkt att det bitit på herr Bagge. Han yttrade i samma
remissdebatt: "För min del har jag dragit den konsekvensen av
vad vi genomlevat dessa år, att den äventyrspolitik som vi nu genom
sällsynt lyckliga yttre omständigheter kommit något så när
helskinnade ifrån, icke får upprepas, i ali synnerhet som den uppenbarligen
icke haft de verkningar som åsyftats."
Utan att precis ta professor Bagge på allvar nödgas man räkna
med att det är nästan ogörligt att prestera en fullständigt bindande
bevisning vare sig för Bagges eller Bramstorps övertygelse. Man får
nöja sig med indicier. Men även dessa kan ju ha en viss tyngd i
en saklig bedömning.
Går man till nyss anförda produktionsindex visar siffrorna att
industriproduktionen under de fyra åren 1930—33 också för Sverges
vidkommande obestridligen var mindre än den för 1929 faktiskt
uppnådda och alltså bevisligen möjliga. Här skulle man således med
stöd av siffror kunna göra gällande att under dessa år funnits en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
