Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Fredriksson, Karl: Utgifter som lönar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgifter som lönar sig
189
icke utnyttjad reserv av produktionskapacitet. Men då det för 1929
uppnådda topplaget åter tangeras och överskrides, har man icke
längre ett motsvarande stöd i siffror. 1935 års jämförelsesiffror
för den svenska industriproduktionen visar emellertid, att det
numera är möjligt att komma åtminstone 8—10 procent över 1929
års toppläge. Det är möjligt att en inventering kunde ge till
resultat att det inom vissa industrier alltjämt finns en reserv av
outnyttjade produktionsresurser. Men på åtskilliga områden torde det vara
svårt att få bestämda hållpunkter för en sådan uppskattning. Vill
man vara mycket extrem i anspråken på hushållning med
produktionsmedel, kan det ju sägas att det finns outnyttjade resurser av
realkapital så länge maskiner och fabriker icke går dygnet runt.
Men en ytterligare betingelse för att en reserv av
produktionsförmåga skall anses föreligga är ju vidare, att det också finns en reserv
av yrkesskicklig arbetskraft att sätta in, antingen genom
nyanställning eller genom utsträckt arbetstid. Anser man att åtta timmar
skall vara maximal arbetsdag, är det svårt att samtidigt hävda
tillvaron av en arbetsreserv, även om det är fysiskt möjligt att
utsträcka arbetstiden till både tio och tolv timmar. Arbetslöshet eller
korttidsarbete torde däremot allmänt godtagas som en outnyttjad
reserv av produktionskraft.
Nu rådde ju en faktisk arbetslöshet i vårt land ännu in på 1935,
trots att den svenska industrins produktionsindex nådde ett gott
stycke utöver det föregående toppläget från 1929. Häremot kan
dock resas invändningen, att den (befintliga arbetslösheten icke är
större än som normalt följer av att den ekonomiska verksamheten
är stadd i oavlåtlig förändring och att övergång från en verksamhet
till en annan alltid förutsätter en viss reservoar av ledig
arbetskraft. Det finns emellertid en företeelse som säger mer beträffande
befintliga reserver av arbetskraft, och det är den trängsel som råder
inom vissa områden av fri företagsamhet, särskilt jordbruket och
handeln. Att det råder en överbefolkning inom jordbruket kanske
också från åtskilliga håll skall bestridas. Det finns ju strävanden
som går ut på att lätta trängseln på andra områden genom att
placera ut flera människor som jordbrukare. Ställer man däremot
frågan huruvida det finnes teknisk möjlighet att inom närliggande
framtid vidmakthålla och även öka jordbruksproduktionen med ett
betydligt reducerat mått av mänsklig arbetskraft, så måste en kunnig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
