Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Brandt, Gustav: Demokrati och budgetkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Gustav Brandt
Necker försökte på det sättet skaffa staten kredit, ty denna var lika
med noll. I detta första offentliggörande av den franska budgeten
förteg Necker större delen av statsskulden.
I Tyskland svävade ända till i november 1918 folket i fullständig
okunnighet om vad kejsaren gjorde med sin civillista om årligen
21 i/o miljoner guldmark. Det var monarkens egen hemlighet.
Ej heller i Sverge har budgeträtten utvecklats i rakt uppstigande
linje. Redan 1682 hade den svenska riksdagen tillkämpat sig rätt
att genom sitt bankoutskott granska riksbanken. Denna rätt gick
emellertid åter förlorad, emedan kungadömet förstod att spela ut de
olika ständernas intressen emot varandra. Regeringsformen 1809
skulle enligt det dåvarande författningsutskottets förslag ge
riksdagens revisorer rätt att granska hela förvaltningen. Motståndet
utgick från den i och för sig riktiga förutsättningen, att riksdagens
makt därigenom skulle ökas. Senare försökte man 1823 att försvaga
riksdagens revisionsrätt genom att blott tillåta eftergranskning och
alltså icke granskning av löpande budget. Till 1858 stod striden om
årlig revision.
Med seger i kampen om budgeträtten säkras emellertid icke
omedelbart folkets demokratiska medbestämmanderätt. Det sätt, på
vilket budgeten utarbetats och framför allt hur man röstar om
budgeten, är avgörande för om folket i själva verket har mycken eller liten
medbestämmanderätt. Därav kan utläsas om statsförvaltningen (den
exekutiva myndigheten eller administrationen) eller om folket genom
sin representation (riksdagen, den lagstiftande makten) regerar.
Låtom oss ta Frankrike som exempel. Det är särskilt aktuellt,
emedan där sedan år under namn av budgetreform kämpas om
demokratins urholkning. Det sätt, på vilket den franska budgeten
beviljats under sista århundradet, visar att förändring sker med de
politiska maktförskjutningarna.
År Regeringsform Sättet för budgetbevillning
1799 Konsulat (militärdiktatur) Som helhet
1804 Första kejsardömet (Napoleon I) Som helhet
1817 Restaurationen (Ludvig XVIII) För departement
1827 Reform (monarki — Karl X) För departement och
avdelningar
1831 Juliregeringen (Ludvig Filip) Varje kapitel för sig
1852 Andra kejsardömet (Napoleon III) För departement
1871 Tredje republiken Varje kapitel för sig
Under andra kejsardömet infördes 1862 åter omröstning för varje
departementsavdelning för att i någon mån tillmötesgå folkets krav,
men genom ett budgetknep lyckades man dock lura folket. Man beslöt
nämligen samtidigt ömsesidig täckning, "virement", d. v. s. att de för
olika ändamål beviljade anslagen kunde av regeringen efter
gottfin-nande slås samman eller ordnas om.
1869 måste Napoleon III ännu en gång ge efter för parlamentets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
