Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Brandt, Gustav: Demokrati och budgetkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demokrati och budgetkontroll
197
krav, då han medgav att beslut skulle få fattas om varje enskilt
kapitel, men han bibehöll för sig rätten till "virement". Napoleon
hemskickade därefter den icke längre fogliga riksdagen och föranstaltade
en av sina berömda och beryktade folkomröstningar med
utrikespolitisk betydelse, vilken sedan ledde till krig mot Preussen och till
kejsardömets störtande.
Nyligen har Hitler för Tysklands del återupptagit dessa metoder att
"tillfråga" folket i utrikespolitiska angelägenheter. För två år sedan
röstade den s. k. riksdagen om budgeten i sin helhet. I fjol ansåg man
inte ens detta längre nödvändigt. Budgeten har blivit en diktatorisk
förvaltningsåtgärd.
Året såsom budgettermin slog igenom först under 1800-talet. Man
nådde dithän inte tack vare kalendern eller av vetenskapliga skäl utan
efter häftiga politiska strider. Då genom wienerkongressen
konungariket De förenade Nederländerna skapades, bestämdes i dess
författning en tioårig budgetperiod. Då Belgien förklarade sig oavhängigt
1831, införes ettårig budgetperiod och en fri författning, vilken under
hela 1800-talet betecknades som den, som gav folket de största
politiska friheterna.
Konungariket Bayern hade till 1868 sexårig budget. Bismarck
försökte 1887 att införa en sjuårig budgetperiod för militärutgifterna.
Han utskrev val med utrikespolitiska valparoller och segrade.
Riksdagen gav efter och avstod från en av sina viktigaste rättigheter.
I England är det först 1837, som hela budgeten behandlats av
parlamentet. I praktiken beviljas emellertid genom en bestämd åtskillnad
mellan utgifterna en stor del utan särskild överläggning. Dessutom
består traditionellt för hela försvarsbudgeten en mycket vidsträckt
ömsesidig täckningsrätt. Mån har hitintills lyckats undgå alltför stora
missbruk.
I oroliga tider och vid parlamentariskt-politiska svårigheter
försöker man också att reda sig med kortare budgetterminer. Så redde
sig den ryska regeringen under revolutionen 1917 med
månadsbudgeter och i Frankrike har man beviljandet av s. k. budgetstolftedelar,
då nästa års budget ej blir färdigbehandlad i tid. Under
Weimar-demokratins sista år måste man flera gånger på grund av
inrepolitiska svårigheter reda sig med tremånadersbudgeter.
Absolutismen har alltid varit motståndare till klarhet i budgeten,
dess offentliggörande och kontroll. Under kriget 1914—18 försvann
budgetens offentliggörande i alla krigförande länder liksom också i
stor utsträckning en ordentlig budgetkontroll. Inflationsvågen, som
efter kriget brusade över världen, förintade ännu mer demokrati och
budgeträtt än i allmänhet antages. Men i en rad stater återvände
man till gamla förhållanden, framför allt i England, och i andra,
såsom Tyskland, upplevde man 1923—33 en betydelsefull
demokratisk utveckling av budgeträtten. I Italien, Ungern och Ryssland
förintades folkets rätt och numera har Tyskland i full utsträckning
anslutit sig till denna absolutistiskt diktatoriska tradition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
