Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Brandt, Gustav: Demokrati och budgetkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Gustav Brandt
Om man historiskt betraktar budgetproblemen får man inte låta
bedra sig av den närvarande tidens larmande händelser. Sedan den
monarkiska absolutismen överskridit sin höjdpunkt, d. v. s. för
ungefär 200 år sedan, befinner sig statshushållningen och med den
statsfinanserna i en utveckling i bestämd riktning. Däri ha varken
krig eller diktatorer, varken reaktion eller konservatism i längden
kunnat ändra något.
Denna utveckling försiggår efter två vägar: 1) de statliga
utgifterna växa, de offentliga angelägenheterna utvidgas trots tillfälliga
bakslag. Därmed får statsbudgeten, dess tillkomst, genomförande,
revision och kontroll en varaktig utomordentlig betydelse för folken.
Med denna omvandling förvandlas också tjänstemannens ställning
såsom företrädare för den exekutiva myndigheten. Han träder i
statsförvaltningens förgrund och vinner i makt och betydelse.
Om man vill lära känna denna utveckling måste man hålla den
isär från det, som icke är nytt. Skattelagstiftningen, som har att
syssla med inkomster och förmögenhet, tullar och övriga indirekta
skatter äro ingenting nytt. De stamma från den tid, dä absolutismen
och de av dem skapade stående härarna framtvingade en
centralisering av förvaltning och löpande finansiering av statsfinanserna.
Ej heller äro krigstjänstplikt och extrabelastning för
rustningsutgifter någonting nytt. Det var också förr vanligt att betala krig och
dess följder genom inflation. Statens omstridda ingrepp i
råvaruproduktionen, spannmålsodlingen, svinuppfödningen,
sockerproduktionen äro heller ingen uppfinning av demokratin, fastän dess
motståndare gärna vilja påstå det.
;Nya statliga uppgifter ha framvuxit med postens utveckling, med
uppkomsten av järnvägarna, med storstädernas vattenförsörjning,
med framställningen av gas- och elektricitet, med vattenkraftens
användning, med skolväsendet, luftfarten och radion. Därtill komma
andra avgörande omvandlingar. Mellan försäljningen av soldater till
Amerika (för en som stupat erhöll fursten många gånger mer än
för den soldat, som återvände) och den nuvarande omvårdnaden av
krigets offer består en principiell skillnad. Av undersåten blev en
statsmedborgare.
Någonting nytt uppkom också ur utvecklingen av den allmänna
sjukförsäkringen. Också olycksfalls- och ålderdomsförsäkringen är
någonting principiellt nytt. Därtill kommer den moderna
arbetsrätten. De kollektiva förhandlingarna mellan arbetar- och
arbetsgivarorganisationerna, det statliga skiljedomsförfarandet och
arbetslöshetsförsäkringen betyda en utvidgning av statsverksamheten, som
sträcker sig till den fattigastes enskilda öde. Krigshushållningen
försökte i praktiken att bemästra alla statshushållningens problem från
försörjningen med näringsmedel och deras fördelning till allas
förseende med skjortor och från uppsikten över företagens produktion
och delaktighet i företagens vinst till kvinnornas och ungdomarnas
arbetstjänstplikt. Denna slags "socialism" har alltid firat sina största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
