Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Brandt, Gustav: Demokrati och budgetkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demokrati och budgetkontroll
201
Vid budgetens behandling är det muntliga förfaringssättet och
offentlighet av oskattbart värde, som inte kan av annat ersättas. Snabb
redovisning efter det budgetperioden utlupit är rentav en livsfråga
för demokratin.
Den verkställande makten, administrationen eller förvaltningen har
tendens i alla stater och i alla tider att anse den nya budgetplanens
förberedelser som intressantare och viktigare än redovisningen av den
tilländalupna budgeten. Kontroll anses ofta besvärande och mången
gång överflödig eller som ett oberättigat misstroende. I verkligheten
är kontrollen en självklar sak i varje hushåll. För den lagstiftande
makten, folkrepresentationen, är revisionen nästan ännu viktigare än
beslutandet av ny budget. Sträcker sig en budget över flera år är
den lagstiftande makten svag och förvaltningen stark.
Det finns länder, där budgeten löper under årtionden. I Frankrike
har man budgetredovisningar att avgöra för årtiondet 1920—1930.
Nu är visserligen inte heller snabbast möjliga avörande obetingat
det bästa. Det finns också i detta fallet ett s. k. optimum, så att
tidrymd och arbetskvantum passa samman. Enligt vår mening ligger
detta optimum vid tre till fyra år. Man får då första året förberedelse,
andra året genomförandet, tredje och fjärde året revision, kontroll och
ansvarsfrihet.
De enskilda faserna följa i praktiken inte så tätt på varandra.
Det uppstår allehanda pauser och dröjsmål, olika i olika länder. I
somliga länder beviljas ansvarsfrihet genom särskilda
parlamentsbeslut, medan detta icke är brukligt i andra. Det är utan vidare
tydligt, att för att det hela skall löpa lätt ett gott samarbete mellan den
lagsiftande och den verkställande makten kräves. Avgörande är även
här icke lagen utan verkligheten. Det är utomordentligt intressant
att iakttaga, att det hittills endast lyckats England genom utveckling
av en traditionell demokrati och en helt igenom egenartad
statsförvaltning att göra budgetens kretslopp kortare än tre år. Det må räcka
med att antyda, att i England budgetplanen iordningställes först
några månader före budgetårets begynnelse och att de sista
budget-bevillningarna äga rum först sedan tre månader av budgetåret gått.
Budgeten avslutas i samma ögonblick som budgetåret utlöper. Den
administrativa revisionen börjar redan förut och är så snabbt avslutad,
att den politiska kontrollen i parlamentet kan följa under det nya
budgetåret. Följande års budget beviljas alltså först sedan
närmast föregående års budget politiskt kontrollerats.
Den svenska budgeten tål dock en jämförelse med den engelska.
Kretsloppet förlöper här snabbast i Skandinavien och mycket
snabbare än i de kontinentala staterna. Den danska budgeten tar en tid
av mer än fem år och den norska fulla sex år. Den franska
omfattar som redan nämnts mer än ett årtionde.
Det räcker emellertid inte med att budgetens kretslopp är kort utan
kommer också an på om budgeten är tillräckligt klar. De
gammalmodiga budgeterna äro mestadels uppställda efter den s. k.
ministe-rialprincipen och de nyare, till vilka den svenska hör, sträva efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
