Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Brandt, Gustav: Demokrati och budgetkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Gustav Brandt
uppdelning efter realprinciper, efter sakgrupper. Viktigt är vidare
i vilken utsträckning regering och förvaltning äro bundna av
budgetens enskilda summor. Rätten att skjuta över beviljade
budgetsummor från ett ändamål till ett annat kan även i en demokratisk stat
leda till maktens förskjutning till förmån för regering och förvaltning.
En sådan böjlighet hos budgeten kan försätta författningen helt ur
kraft. Av stor betydelse för budgeträttens och för budgetens
värde är dess fullständighet. Fullständig är den, hur förvånande
det än kan låta, endast i ett fåtal stater. Ofta dölja sig
vissa statsintressen, krediter, fonder och annat antingen i
budgeten själv, så att endast kännaren kan finna dem, eller också
utanför budgeten. Det gäller inte bara om utgifter utan också
om inkomster. Så täckas i diktaturstaterna, t. ex. i Tyskland,
betydande delar av rustningsutgifterna genom "frivilliga"
specialskatter, insamlingar och liknande utan att de uppträda i budgeten
såsom inkomst. Det finns tusen möjligheter till förfalskning av
balansen. Men då i diktaturstaterna den officiella budgeten ofta blott
offentliggöres till en del eller inte alis, spelar denna metod ingen större
roll. Folket luras i fråga om hela budgeten, har ingenting att säga
till om och ingenting att fråga efter. Folket är för diktaturen även
budgetmässigt blott ett medel, ett föremål för lagstiftning, en
lagmottagare och icke en laggivare.
Vi ha talat om administrativ revision och den lagstiftande maktens
kontroll. Vad är skillnaden? Revision är förutsättning för en
ordnad kassaföring. En sådan är blott tänkbar, om revision som ett
likvärdigt element ställes vid sidan av inkomster och utgifter.
Budgetrevision är lika gammal som staterna. Man finner spår därav bland
ruinerna av Assur och Babylon. Men revisionen finnes icke alltid
och allestädes som en integrerande del av den statliga
finansförvaltningen. Både värdet och värdeuppskattningen ha växlat i staternas
finanshistoria. Det gäller icke blott om långt tillbaka liggande tider
utan också för de senaste årtiondena och lika väl för yngre koloniala
stater som för europeiska länder.
Varje revisions enklaste och ursprungligaste uppgift är att upptäcka
underslev och förhindra slentrian. I hela Europa var
skatteuppbörden långt in i 18:de århundradet för det mesta i händerna på stackare,
som i huvudsak voro hänvisade till betalning in natura och till
be-stickning. leke sällan hade han köpt sin syssla av fursten och måste
se till att han uppnådde en rimlig förräntning av sitt ämbete. Om
finansförvaltningens jämmerliga tillstånd i många stater för hundra
år sedan kunna vi i dag knappast göra oss en föreställning. Vad man
därnere förskingrade i ören slösades däruppe bort i hundratusenden
eller miljoner. Det 17:de och 18:de århundradets absolutism kände
icke alis till revision av sina egna inkomster och blott föga då det
gällde att använda den mot andra för att tillskansa sig själv en fördel.
Det moderna statliga revisionsväsendet har en helt annan betydelse
än att uppsöka och oskadliggöra småtjuvar.
Med staternas utveckling till författningsenligt organiserade sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
