Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Johansson, Ivar: Stad och land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAD OCH LAND
Av IVAR JOHANSSON.
För varje politiskt parti, som har på sitt program att skapa bästa
möjliga levnadsförhållande för folkets stora massa torde det framstå
som en nödvändighet att minska spänningen mellan olika
befolkningsgrupper genom att i görligaste mån eliminera de motsättningar —
ekonomiska och andra — som finnas. Särskilt för den demokratiska
socialismen, vars ekonomiska program alltid måste innebära en
utjämning och ett överbyggande av de existerande motsättningarna, är det
därför av vikt att ägna uppmärksamhet åt dessa.
Det samarbete, som i vårt land i vissa frågor bedrivits mellan
arbetarnas och böndernas partier har aktualiserat frågan: I vad mån
existerar det en motsättning mellan stad och land och varpå beror den.
Att det existerar en motsättning mellan stad och land behövs ingen
särskilt högt utvecklad iakttagelseförmåga för att konstatera. Den har
satt sina spår till och med i det språk vi använda. Ett uttryck som
"rena landet" begagnas ofta — även av landsborna — för att beteckna
det efterblivna eller på något sätt undermåliga. Och vem har väl inte
hört ordet bonde användas som invektiv? Den halvvuxne
stadsgrabben kan på ett oefterhärmligt sätt liksom spotta fram det ordet.
Vända vi oss till landet, kunna vi få höra med vilket oändligt
förakt en bonde av den gamla självsäkra typen kan yttra sig om
stadsbefolkningen, som i hans ögon utgöres av en samling lättingar
och oduglingar, de där existera som parasiter på en ärlig allmoge.
Ehuru ej alltid så skarpt och medvetet uppfattad, har denna
föreställning om stadsbon stor utbredning. Våra skämttidningsredaktörer
måtte i hög grad hämta sina impulser från landsbygden, ty de otaliga
anekdoterna om de bortkomna och naiva stadsborna ge en träffande
bild av den genuina bondebefolkningens uppfattning av stadsbon.
Vill man finna orsaken till denna motsättning ligger det nära till
hands att söka den i ekonomiska förhållanden, i spänningen mellan
konsument och producent, i kapitalets och den ekonomiska maktens
koncentration till städerna. Denna synpunkt har också skjutits i
förgrunden genom de närmast av jordbrukskrisen framkallade försöken
till "klassmedveten" organisation av den jordbruksidkande
befolkningen. Förespråkarna för denna rörelse ha varit angelägna att ställa
landsbygdens fattigdom i skarp relief mot städernas rikedom.
Den ekonomiska olikheten som förklaringsgrund för motsättningen
torde helt visst förtjäna att tagas i betraktande. Men det vore
tvivelsutan ett felslut att tro, att det är en medveten och klart uppfattad
känsla av intressemotsättning som är bestämmande för parternas sätt
att reagera. Känslan av ekonomisk motsättning är beroende av graden
av den direkta beröringen och träder mera påfallande i dagen mellan
de olika klasserna i staden och på landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
