Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 16 maj 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
22 7
fördelning skulle innebära några vådor. Tvärtom bör en sådan
jämnhet vara något att sträva efter.
Eller också menar man, att sparandet verkligen är koncentrerat till
de förmögnare lagren av befolkningen. Om man då lägger en ökad
skattebörda på de fattigare, kan denna icke gärna bäras på annat
sätt än genom en minskning av konsumtionen, eftersom något
sparande att tala om icke förekommer och alltså heller icke kan
minskas. Men en minskad konsumtion betyder en lägre
levnadsstandard. De rika skulle alltså bibehållas vid sin rikligare försörjning och
vid sina nu förefintliga sparmöjligheter men de fattigare ytterligare
pressas. Någon annan möjlighet gives näppeligen. På
socialdemokratiskt håll har man svårt att upptäcka det lockande i ett dylikt
perspektiv.
Givetvis kan ett sådant läge förekomma, då standarden måste
hållas nere för att sparandet och kapitalbildningen skall kunna
tillgodoses. Ett exempel i stor skala på ett sådant förfaringssätt har
man haft i Ryssland, där konsumtionen avsiktligt hölls nere för att
en snabb och vittomfattande kapitalbildning skulle kunna äga rum.
Det var måhända nödvändigt där — det är en sak, som nu icke skall
diskuteras — men att det vore lyckligt, om det kunnat undgås, kan
man näppeligen betvivla. Med detta exempel göres ingen jämförelse
mellan standarden där och här. Den är förvisso mycket högre hos oss,
men det ändrar ingenting i själva faktum, att om skatter och avgifter
främst läggas på de mindre bärkraftiga, kommer detta antingen att
minska sparandet inom dessa befolkningslager eller att sänka
standarden eller i varje fall att förhindra dess höjande. Låter man
däremot de rikare bära en större del av bördan, leder det med stor
sannolikhet endast till ett minskat sparande, som eventuellt balanseras
av ett större sådant bland de mindre rika eller som medför ett
tota-liter minskat sparande.
Råder brist på sparmedel, kan detta medföra olägenheter, men om
tillgången på sparmedel är god, synas riskerna icke vara särskilt stora.
Av betydelse är givetvis också vartill skatterna användas. Bildar i
stället staten kapital, har strängt taget ingenting inträffat annat än
det, att samhället i stället för en enskild disponerar över kapitalet,
vilket vi icke kunna inse olägenheten av. Förbrukas medlen i stället
på improduktiva utgifter, vartill försvarsutgifter måste räknas, även
om de ur andra synpunkter kunna vara ofrånkomliga, minskas
kapitalförsörjningen. Endera måste man välja: antingen att sänka
standarden hos de många (eller hindra dess höjande) eller också reducera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
