Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1936 - Händelser och spörsmål - Skattetrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Skattetrycket.
Inom finansdepartementet har prof. Lindahl utarbetat
en undersökning rörande det samlade skattetrycket i
Sverige och utlandet. Det är en ganska diger volym om över 300 sidor,
av vilka ett mycket stort antal dessutom äro fyllda med tabeller.
Somliga läsare känna sig måhända därför avskräckta från att ta del av
redogörelsen, men. det vore i så fall skada, ty det är en verkligt läsvärd
framställning av ett problem, om vilket man tidigare svävat i stor
okunnighet.
Det värsta är att undersökningen är mycket svår att lämna ett
koncentrerat referat av. Det finns uppsjö på intressanta detaljer, som
det icke är möjligt att återge, och i många fall vore det önskvärt att
även redogöra för tillvägagångssättet och säkerhetsmarginal vid
beräkningarna. Det kan emellertid endast bli några av de allra viktigaste
resultaten, som kunna omnämnas. Den intresserade måste vända sig
direkt till källan (Statens offentliga utredningar 1936: 18).
Resultatet symes ge vid handen, att skattebördan i vårt land i varje
fall är stigande med stigande inkomst. Konsumtionsskatterna drabba
ju ofta de lägre inkomsttagarna hårdast, men detta balanseras därav
att de direkta skatterna utgå efter progressiv skala. Den totala
skattebördans fördelning på olika inkomstklasser i o/o av inkomsten skulle
för gruppen med under 3,000 kronors inkomst vara (om
automobilbe-skattningen ej medräknas) 12,20 o/0j för gruppen 3,000 till 10,000
kronor 15,36 o/0 och för gruppen över 10,000 ikronor 21,21 o/„. Då
betalar personen med under 3,000 kr. 46,8 o/o av sin skatt i indirekt
form (automobilskatterna medräknade) och 37,6 o/0 j direkt skatt till
kommunen men blott 5,7 o/o i direkt skatt till staten. För gruppen
över 10,000 kr. är relationen nästan omkastad — där utgöra de
direkta skatterna till staten 36,1 o/0 ,men de indirekta blott 9,6 o/0
av den totala skatten,. Den kommunala skatten varierar mindre.
Mellangruppen. 3,000—10,000 kr. synes f. n. bära ett skattetryck,
som motsvarar det genomsnittliga. Dessa inkomster utgöra 33 o/0 av
samtliga och bära 34 o/0 av skatten.
Em sammanställning med uträknad skatt för gift person med ett
barn i kommun med genomsnittlig utdebitering år 1935 ger vid handen,
att skatten stiger hela vägen. Klasserna ha då valts så, att den närmast
följande är ungefär 50 o/„ högre än den föregående. En dylik person
med 1,300 kr. i arbetsinkomst betalar 15 o/0; en med 2,000 kr. betalar
15,9 o/o, em med 10,000 erlägger 20,6 o/0 o. s. v. till en. person med 1
milj. i inkomst, som betalar 36,2 o/0. Stegringen är visserligen icke
alldeles jämin, mem stegring föreligger i alla händelser hela vägen.
Ett par siffror om inkomstfördelningen kunna också anföras. Bort
mot 90 o/o av befolkningen synes ha en inkomst pr taxerad person,
som ej uppgår till mer än 3,000 kr. sedan 1/60 del av förmögenheten
tillagts. Nära 20 o/0 hade då ingen, taxerad inkomst alis, varför på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
