Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1936 - Händelser och spörsmål - Skattetrycket - Valet i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Händelser och spörsmål
de 70 o/o skulle falla drygt hälften av den totala inkomsten. 10 o/o
av befolkningen skulle ha haft mellan 3,000 och 10,000 kr. och
tillsammans en tredjedel av totalinkomsten. Endast omkring 1 »/o av
befolkningen skulle mellan sig ha fördelat de resterande 15 o/o av
totalinkomsten.
Utredningen innehåller även en jämförelse mellan skattetrycket i vårt
land och i utlandet. Det är en mycket vansklig sak att göra dylika
jämförelser och att det över huvud taget varit möjligt under den relativt
korta tid, som stått till buds, torde till stor del bero på tillmötesgående
från det tyska statistiska ämbetsverket. Det möter emellertid många
andra svårigheter än att samla in material. De olika myntslagen skola
omräknas, så att jämförelse blir möjlig, varvid växelkurserna ej äro
tillfyllest. Exakt kan en sådan jämförelse under alla förhållanden
aldrig bli. Några av de viktigaste siffrorna förtjäna dock anföras.
En beräkning av hur stor del av nationalinkomsten, som tas ut i
skatt, visar, att vårt land ligger tämligen gynnsamt till. Knappa 19 o/0
skulle här uttagas. Äinmu några, tiondels °,’o lägre ligger Holland, medan
däremot t. ex. Frankrike och England ligga avsevärt högre, över 26 restp.
25 o/o. Jämför main denna sammanställning med en översikt över
nationalinkomstens storlek pr individ, finner man, att skatten tenderar
att ta en större del av inkomsten i de länder, som .ha högre inkomst
pr individ. Där kaji ju dock bli mera kvar hos skattebetalaren, eftersom
hanis inkomst är högre. De länder, som bryta av mot denna tendens
äro Tyskland och Norge, där skattetrycket förefaller vara relativt
hårdare än i de andra anförda länderna.
Avgörande är ju emellertid heller inte uteslutande skatteprocenten
utan också vartill skatterna användas. Gå de till nyttiga och förnuftiga
ändamål kompenseras skattebetalarna, gå de till improduktiva ändamål,
rustningar o. dyl., blir läget ett annat.
Ländernas skattesystem äro mycket olika. I somliga använder man sig
av direkta, i aindra ,mera av indirekta skatter. I vårt land beräknas de
indirekta ta 6,6 o/0 av nationalinkomsten, men i t. ex. Finland 11,2 o/o,
i Frankrike 12 o/0 och i Italien nära 15 o/o. Och de olika skatteobjekten
användes högst olika. Spriten drabbas hårt i Sverige och England,
i förhållande till andra varor. Tobaken ger i Italien 26 o/„ av de
indirekta skatterna och i Amerika över 25 o/0| men hos oss blott 16 o/0.
Socker och salt äro nästan skattefria hos oss, mien i Holland tas
22 o/o av de indirekta skatterna av dessa varor och i Finland 19 o/0.
Omsättningsskatter ha särskilt Belgien, Frankrike och Tyskland.
Det val, som den 24 maj ägde rum i Belgien, skulle
egentligen först förrättats till hösten. Anledningen till att det
kom redan nu var, att då regeringen van Zeeland förra året
trädde till, erhöll den vissa fullmakter för ett år framåt och då tidén
nu var utlupen, ansågs det lämpligt, att valmännen fingo fälla sin dorn.
Belgien har proportionellt valsystem och röstplikt. Kvinnor ha i
viss begränsad utsträckning rösträtt, nämligen krigsänkor och liknande.
Annars är rösträtten inskränkt till männen.
Valet i
Belgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
