Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1936 - Händelser och spörsmål - Valet i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315 Händelser och spörsmål
Valet gav följande resultat med hänsyn till röstetalen:
1932 1936 + ± % % 32 % 36
Rexister............... — 271,300 + 271,300 — — 11,5
Frontister ............ 126,100 166,400 + 40,300 + 32 5,4 7,i
Katoliker ............ 899)900 675,500 — 224,400 — 25 38,7 28,6
Liberaler ............ 333,600 292,400 — 41,200 — 12 14,3 12,4
Socialister........... 866,800 757,500 — 109,300 — 13 37,8 32,o
Kommunister ...... 65,900 143,200 + 77,300 + 117 2,9 6,i
Övriga ............... 31,300 53,600 + 22,300 4- 71 1,4 2,8
Summa 2,323,600 2,359,900 + 36,300 + 2 100,o 100,o
Det framgår omedelbart, att de tre regeringspartierna .katoliker,
liberaler och socialister förlorat, medan, övriga grupper gått mer eller
mindre starkt framåt. Mest anmärkningsvärd är rexisternas kraftiga
framryckning. Namnet rexister lära de ha av det latinska rex, som
betyder konung, enär de säga sig vilja göra kristendomen i sin katolska
form till rättesnöret för sin politik. Att icke mindre än mellan 11 och
12 o/o av väljarna anslutit sig till partiet är så mycket mera
anmärkningsvärt som organisationen endast bedrivit agitation under ett halvt
års tid. Deras agitation har främst inriktats mot att politikerna varit
nära allierade med finansen, vilket främst gällt de liberala och
gammalkatolska ledarna, men även socialisterna ha haft sina bankskandaler,
som varit tacksamma att angripa. Rexisterna förneka visserligen, att
de skulle vara fascistiskt anstuckna, men de kunna icke gärna förneka,
att de ainvända just samma mindre nogräknade metoder som fascisterna
i andra länder. Närmast synes man kunna jämföra dem med de
österrikiska klerikal-fascisterna. Deras mål är tvivelsutan att bli
allena-rådande — om de ha någon utsikt därtill är omöjligt att avgöra. Det
beror väl i viss mån på hur det äldre katolska partiet och kyrkan i
längden kommia att ställa sig till den nya rörelsen. Det har
förmodats, att sedan valet väl var över skulle ett närmande ske mellan
gammalkatolikerna och rexisterna. Framtiden får avgöra, om denna
förmodan varit riktig.
I varje fall ha rexisterna samlat sina flesta röster i de vallonska,
fransktalande delarna av landet. Detta framgår även av fördelningen
av de valda på de vallomsika och de fla,mländs,ka delarna.
Vallonska Flamländska Summa
32 36 32 36 32 36 +
Rexister .......... .............. — 12 — 9 — 21 + 21
Frontister ....... .............. — — 8 16 8 16 + 8
Katoliker.......... .............. 23 14 56 49 79 63 — 16
Liberaler.......... .............. 8 7 16 16 24 23 — 1
Socialister ....... .............. 36 32 37 38 73 70 — 3
Kommunister.... .............. 2 6 1 3 3 9 + 6
Summa 69 71 118 131 187 202 + 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
