Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 juli 1936 - Fredriksson, Karl: Socialiseringsfrågan vid två partikongresser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISERINGSFRÅGAN VID
TVÅ PARTIKONGRESSER.
Av KARL FREDRIKSSON.
Vid socialdemokratiska partikongressen 1932 hade
socialiserings-frågan en framskjuten plats. Det förelåg tre motioner som förts
under den rubriken, en från landsorten och två från Stockholm. I den
ena stockholmsmotionen, väckt av Per Emil Brusewitz med
instämmande av Stockholms arbetarkommun, yrkades bl. a. att partiet skulle
"ställa socialiseringskravet i centrum av sin propaganda, sin
upplysningsverksamhet och sina åtgärder" samt vidare att "kongressen
måtte tillse att ett aktuellt handlingsprogram utarbetas i
socialiseringsfrågan". För den andra stockholmsmotionen svarade Carl
Lindhagen. Där yrkades bl. a. "att individen värnas mot de juridiska
personernas och andra kollektiviteters själlösa förtryck" och för övrigt
fanns där en del yrkanden beträffande egendoms- och
rättsförhållanden som gjorde motionen placerbar under rubriken
socialiseringsfrågan. Lindhagen hade också gjort en liten extra kläm på slutet:
"Allt detta är lättare sagt än gjort, men man kan väl knappast göra
det ens i någon mån, om man ej åtminstone börjar med att säga, vad
som bör ske". Den tredje motionen var från Riseberga i Skåne. Den
upptog nio punkter, av vilka de åtta gällde större eller mindre
detaljer, medan den sista var formulerad helt enkelt "Socialiseringen
(detaljerad tioårsplan)".
Tanken på ett "aktionsprogram i socialiseringsfrågan" synes vid
denna tidpunkt ha varit rätt allmänt omfattad i partiet, såväl i
partistyrelsen som bland partimedlemmarna i gemen. Om kongressen sköt
frågan på framtiden så var det av ungefär samma skäl som då samma
kongress avböjde ett bestämt ståndpunktstagande i försvarsfrågan.
Både socialiseringsproblemet och försvarsfrågan voro föremål för
officiell utredning. Man ansåg det riktigt att avvakta dessa
utredningar, som partiet självt framdrivit, innan partiet tog ståndpunkt i
samma frågor. Partistyrelsen underströk detta i sitt utlåtande: "I
avseende å det praktiska arbete i socialiseringens syfte som förestår
— i den mån vi ej redan befinna oss mitt i detsamma — bör ett
ställningstagande från partiets sida icke ske, förrän
socialiseringsnämndens väntade slutliga betänkande framlagts och inom partiet gran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
