Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 juli 1936 - Händelser och spörsmål - Riksstaten - Sovjets grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
Händelser och spörsmål
för engångskostnader för försvaret amorteras. Dessutom figurerar
avskrivning i Nederkalix med 1,4 milj.
För täckande av dessa ökade utgifter ha ökade inkomster måst skaffas.
Jämfört med propositionen gällde det som sagt en ökning om 71 milj.
Av dessa fås 30 milj. genom att den föreslagna sänkningen av
inkomstskatten inhiberades. Den utgick i fjol efter 170 o/o av grundbeloppet
och samma blir fallet i år, medan förslaget löd på 150 o/0. Tullar och
acciser ha höjts med 6 milj. Varav 2 milj. på tullar och 4 milj. på
margarinaccisen. Tobaksskatten har ansetts komma att inbringa en miljon
mera och statens aktier ge 8 miilj. mera. Det är royalty från
Luossa-vaara-Kiirunavaara. Rikadagen har vidare beslutat upplåning av 116
milj. mot föreslagna 108. Eftersom riksgäldskontoret sedan
Skandinaviska kreditaktiebolaget inlöst sitt lån icke kan räkna med inkomster
av detta, har summan därifrån måst reduceras från fyra till en milj. Det
återstår då 20 milj. att täcka. De 13 har man skaffat genom
höjning av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten och de resterande
har man tagit under rubriken i anspråk tagna kapitaltillgångar. Av
denna summa svara 1,4 milj. mot den redan nämnda avskrivningen
i Nederkalix (återleverering) och det blir slutligen ungefär 64 milj.,
som tas ur kassafonden, statsverkets hushållskassa. I propositionen
hade föreslagits 59 milj. — det blev alltså 5 milj. mera.
Genom försvarsbeslutet blev det således omöjligt att genomföra
skattelindring, såsom regeringen tänkt sig. Tvärtom kunde
skattehöjningar icke undgås. De,t är visserligen sant, att dessa främst drabba
de något större inkomsterna, men medelklassen med mer än 8,000 kr.
i årlig inkomst har dock blivit hårdare belastad. Och de smärre
inkomsttagarna ha icke fått den lättnad, som de dock kunnat få, om
riksdagen velat höra på finansministerns förslag.
I februari 1935 föreslog Stalin den sjunde sovjetkongressen
a,tt låta utarbeta förslag till ny författning för
Sovjetryssland. Förslaget antogs givetvis och Stalin blev själv
ordförande i den kommitté, som hade att utarbeta förslaget. Då det
nu framlagts, torde man alltså kunna utgå ifrån att det i ali huvudsak
också kommer att bli antaget.
Förslaget innehåller i sitt första kapitel en rad mera allmänna
definitioner. Sålunda säges Socialistiska Sovjetrepublikernas förbund vara
en socialistisk stat av arbetare och bönder. Socialistisk men icke
kommunistisk. Socialismen är genomförd och man strävar mot
kommunismen. Socialismen är, att var och en skall bidraga efter sin
förmåga och erhålla i förhållande till sitt arbete. Kommunismen däremot,
vilket icke står i författningen, är, att visserligen skall var och en arbeta
efter sin förmåga, men var och en skall då erhålla efter sina behov.
Så långt liar man inte hunnit. Att var och en skall bidraga efter sin
förmåga innebär, att arbete är en medborgares plikt efter principen:
den som icke arbetar skall heller icke äta.
Sovjets
grundlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
