Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 juli 1936 - Händelser och spörsmål - Sovjets grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363 Händelser och spörsmål
Den politiska makten skall ligga förankrad hos sovjeterna. Den
ekonomiska grundlagen är, att äganderätten är socialistisk, d. v. s.
antingen i statens hand eller kooperativ eller kollektiv. Staten äger
alla produktionsmedel. Statsegendom är jorden, vatten, skogar, sågar,
gruvor, järnvägar, transportmedel av annat slag, banker, statsjordbruk
(traktorstationer o. dyl. inbegripna) samt större delen av husen i städer
och industrisamhällen. Kollektiv äganderätt finns till kreatur och
redskap, jordbruksprodukter, byggnader o. dyl., men varje hushåll i
kollektivbruket har rätt till hus och täppa och mindre husdjur. Den jord
kollektivet brukar har det åt sig upplåten för alltid. Privategendom
skall dessutom få förekomma för enskilda bönder och hantverkare,
vilka icke exploatera andras arbetskraft. Vidare kan var och en äga
resultatet av sitt arbete, sparmedel, husgeråd, personlig lösegendom.
Sovjetunionen har hittills bestått av sju delrepubliker, varav den ena,
den transkaukasiska, i sin tur varit sammansatt av tre: Aserbeidjan,
Armenien och Georgien. Dessa tre bli nu självständiga republiker var
för sig och därtill läggas Kosackernas och Kirgisernas. Inalles blir det
elva: Ryska, Ukrainska, Vitryska, Aserbeidjan, Armenien, Georgien,
Turkmeninen, Usbekien, Tadsjikistan, Kosackernas och Kirgisernas. Den
ryska republiken består av 19 provinser och 5 territorier samt 17
underlydande autonoma republiker och 6 autonoma områden, för vilka
själv-bestämningsrätten är mera inskränkt. Sorterande under de övriga
republikerna finnas 5 autonoma republiker och 3 autonoma områden.
Inalles blir det alltså 22 autonoma republiker och 9 autonoma områden.
Varje delrepublik har rätt att bryta sig ut ur unionen. Fast det återstår
förstås att se vad som skulle inträffa, ifall någon försökte.
Åt unionen förbehålles rätt att besluta om krig och fred,
utrikesrela-tionerna med utrikeshandeln, uppgörandet av ekonomiska planer, beslut
om budget och skatter, bankväsendet, penningväsendet,
transportväsendet, bestämmande av de grundläggande principerna i fråga om
jordans användning, undervisningen, arbetslagar, civil-, straff- och
processlagstiftning o. s. v.
Högsta makten utövas av Högsta rådet. Detta har den uteslutande
lagstiftande makten. Högsta rådet består av två kamrar: unionsrådet och
nationernas råd. Unionsrådet väljes av medborgarna i proportionen en
representant för varje 300,000 invånare, vilket bör göra omkring 580
ledamöter i detta råd. Nationernas råd består av ombud utsedda av
resp. republikers och områdens högsta råd. Varje delrepublik utser
10 ombud, varje autonom republik 5 ombud och varje autonomt område
2 ombud. Det bör bli tillsammans 238 ledamöter. Högsta rådet väljes
för en tid av fyra år. Alla val skola vara allmänna, lika, direkta
och hemliga. Rösträtt tillkommer alla, män och kvinnor, som valåret
nå en ålder av 18 år. En sjuttonåring kan således ha rösträtt. Vid
samma ålder blir man valbar. De enda .kvalifikationerna för rösträtt
äro, att man s.kall vara vid sina sinne|ns fulla bruk och ej genom
domstolsutslag berövad sin rösträtt. Härkomsten spelar ej längre någon
roll för rösträtten. Ej heller tidigare verksamhet. En tidigare bourgeois
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
