Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Bergen, Eskil: Grundlagarna och den »nationella» reaktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundlagarna och den "nationella" reaktionen 405
nerhet just det föråldrade i förfarandet, som är av värde. — Det är
ytterst karakteristiskt att det enda systematiska förslaget till ändring
av dessa gammalliberala grundlagar inte kommer från något av
vänsterpartierna, inte ens från de båda s. k. "revolutionära"
grupperna — utan från S .N. U. Det är inom ’högerungdomens led man
funnit den fäderneärvda stugan för trång och efter diverse
utländska mönster velat bygga om den till oroväckande likhet med ett
fängelse. I S. N. U:s författningsförslag, i Nationell Tidnings
propaganda-artiklar, i alla små och stora profetior om ett demokratins
Ragnarök är det stående temat: inskränk riksdagens makt, inskränk
tryckfriheten!
Det riskäbala i alla "reformtankarna" från höger ligger inte så
mycket i försöken att skjuta fram olika institut vid sidan av
riksdagen (fakultativt referendum och "riksrådet"), utan i den direkta
attacken mot riksdagsväldets centrum, de 7 fasta utskotten. Den förs
fram efter två olika linjer: dels vill man ha enkammarsystem —
med den öppna motiveringen, att det skulle försvaga utskottsväldet,
dels har man upptäckt att riksdagsordningens p. 37—50 inte har i
grundlagen att göra utan borde degraderas till administrativ stadga.
Detsamma gäller givetvis i ännu högre grad tryckfrihetsförordningen
som också systematiskt angripes. Det vore ju löjligt att t. ex.
förbjuda kommunistpartiet men låta Ny Dag utkomma i kraft av
lag-stadgad tryckfrihet. Grundlagarna måste radikalt ändras, om S. N.
U:s nationella folkstat eller nazismens "Tredje rike" skall
förverkligas — men de kunna bestå nästan intakta i ett socialdemokratiskt
Sverge.
Därför står den moderna socialdemokratin (och i praktiken även
kommunismen) beträffande grundlagarna på en status
quo-stånd-punkt: de liberala rättigheterna och garantierna måste skyddas.
Motsidan föreger sig anse att vänstern blivit "reaktionär", och kallar
de egna planerna mot det existerande demokratiska statsskicket för
"radikalism". Denna enkla spekulation i medveten begreppsförvirring
torde i vårt land ej ha samma utsikter till framgång som i det
materiellt och psykiskt helt olikartade kontinentala Europa — men i
barnsligt underskattande av de svenska "folkkamraternas" politiska
bildning handlar man enligt principen "försöka duger". De nybakade
"radikalernas" förnämsta organ Nationell Tidning och N. D. A,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
