Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Langlet, E.: Problemet Palestina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Problemet Palestina
417
skapas under en sådan Round Table-konferens, så kan också
experimentet lova framgång för ett lagstiftande råd. Det viktiga är att
om dessa båda folk skola tillsammans kunna arbeta för sitt
gemensamma fosterlands väl, så måste de också kunna mötas öga mot öga
vid ett konferensbord, framställa sina argument och lugnt bemöta
motpartens. Kunna de icke göra detta med god vilja, så är det
meningslöst att försöka tvinga på dem ett samarbete av just detta slag.
I framtiden kan det endast leda till nya friktioner."
Att undvika sådana är ett vitalt intresse för England med tanke
på den nyckelställning Palestina nu intar i Främre Orienten. Det är
av utomordentlig vikt för brittiska imperiet att intet underlåtes, som
kan föra till en utjämning av motsättningen mellan araber och judar.
Att den icke är oöverkomlig visade sig redan 1919. Av många
dokument, till vilka nu senast lagts den av dr Chaim Weisman
offentliggjorda brevväxlingen med kung Feisal i samband med
fredskonferenserna, framgår att förutsättningar då voro för handen för ett
gott samförstånd mellan araber och judar. Men för kung Feisal och
araberna var en ofrånkomlig betingelse den, att den panarabiska
förbundsstaten enligt tidigare engelska löften skulle komma till stånd.
Möjligheterna därtill förspilldes, sakens vikt beaktades icke av de
ansvariga politiska ledarna i England; araberna kunna därför med
rätta känna sig fria från de förpliktelser till samarbete, som Feisal
i deras namn åtog sig.
Det gäller nu för England att reparera det försummade, så länge
därtill chanser ännu finnas. Man har nu att räkna med den
panarabiska rörelsen som en viktig politisk realitet. Bildningen av ett
stort arabiskt statsförbund kan möjligen uppskjutas men i längden
icke undvikas. Särskilt med hänsyn till Italiens makttillväxt i östra
medelhavsområdet borde det vara ett livsintresse för England att
spela sina kort så, att det storarabiska rikets politiska inställning
från början blir orienterad icke mot men för det brittiska imperiet.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
