Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 5 sept. 1936 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från läsarna
477
dömet gjorde den allt .att krossa de proletära strävandena.
1800-talets franska revolutioner visar tydligt hur dessa sämre ekonomiskt
lottade reagerade. Kapitalismen var trots allt på frammarsch, att
hejda den betydde socialt förtryck och förtrampande av föreningsrätt.
Politiken blev det maskerade uttrycket for denna ekonomiska makt.
Det är under denna tid, som olika sociala rörelser växer fram i
Frankrike, vars ledande namn äro de s. k. utopisterna, däribland Proudhon,
Saint Simon, Fourier och Cabet.
1844 startade i England de kooperativa konsumtionsföreningarna.
Stödjande sig på en grupp människor syftade de hän till att bygga en barriär
mot fåtalets finansvälde. I Frankrike sökte man på det produktiva
området att bilda produktionsföreningar. Dessa rörelser syftade
att på det ekonomiska området mot den enskilda kapitalismen skapa
kollektiva företag baserade på gemensamt kapital. Februariregeringens
proklamation 1848 uttalar sig i denna riktning då den säger att
regeringen »erkänner, att .arbetarna måste sammansluta sig inbördes för
att erhålla den rättmätiga avkastningen av sitt arbete». En folkbank
upprättades, som byggde på ömsesidig kredit och ömsesidigt utbyte.
Det upprättades en del kollektiva verkstäder, där alla arbetare voro
likställda. Framför allt insågo de betydelsen av kollektiva
bankrörelser, som skulle kunna sättas mot de enskildas bankpolitik. De
upptäckte, skulle man kunna säga omedvetet det som Karl Marx senare
medvetet kom att stanna inför, nämligen ekonomins roll i historien.
Proudhon, den ledande av dem alla, var en människa, som ordet
utopist allra minst passar på. Han arbetade för dessa ekonomiska
förslag och då de politiskt inte visade sig kunna genomföras
agiterade han energiskt för att kunna få dem förverkligade. Säkert
är också att hans ekonomiska förslag skulle ha kommit långt därest
inte reaktionen för en tid framåt besegrat dessa sociala rörelser.
Att Proudhon var en ytterst praktisk människa och hade en stor
förmåga att tolka de sociala företeelserna visar sig i hans ord om
revolutionen, att inte känslan skall taga överhanden över förnuftet och det
kalla tänkandet, då han varnar för en revolution, som »frarmbesvärjes
av advokater, sättes ,i gång av konstnärer och ledes av
romanförfattare och skalder.»
Dessa s. k. utopister trodde mer än några andra på förnuftet. »Har
leke naturen», säger Cabet, »givit oss intelligens och fprnuft för att
organisera lyckan, samhället och jämlikheten.» På ett annat ställe
säger han: »Jag tror att införandet av den sociala och politiska
olikheten är ett brott mot naturens lag. — Jag tror att naturen skapat
människan förnuftig, utvecklingsmöjlig och i behov av samhällsliv, för
att förnuftet och. samhället skulle utveckla och fullborda likheten i
hennes lycka.» Fourier ansåg att orsakerna till alla samhällsolyckor
ligga däruti att människornas anlag och böjelser förkvävdes eller
missriktades genom skeva samhällsförhållanden. Saint Simon konstaterade
vad som i vår tid är en allomfattad vetenskaplig ooh mänsklig sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
