Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
ALSLAGET fick en utgång, som rätt väl överensstämde med
vad optimistiska socialdemokratiska kalkyler kunde ge vid han-
den, men utgången blev dock otvivelaktigt gynnsammare för
arbetarpartiet än de flesta räknat med och hoppats på. Det syntes oss
visserligen före valet orimligt, om valmännen skulle underkänna en
politik, som dock gett särdeles påtagliga och framgångsrika resultat,
men å andra sidan blev nyanslutningen så pass stor, att man på
förhand knappast ansett den möjlig. Mycket få torde ha trott, att
det redan nu skulle ligga inom möjligheternas gräns för partiet att
gripa efter majoriteten i andra kammaren, om man inte som på
somliga håll bland motståndarna räknade med även socialister och
kommunister och talade om "de fyra mandaten", ty den möjligheten
ansågs otvivelaktigt på många håll föreligga. Och dock var majoriteten
eller i varje fall hälften faktiskt inom mycket nära räckhåll. Det
hade endast behövts några få hundratal röster för ytterligare tre
mandatvinster och några hundra röster äro förvisso en obetydlighet,
om man jämför med arbetarpartiets totala röststyrka om nära 1,34
miljoner.
Om socialdemokraterna således icke nådde majoritet i andra
kammaren, så gick i varje fall den borgerliga majoriteten förlorad. Mot
112 socialdemokrater stå endast 107 borgerliga representanter. Och
den gick förlorad även i de viktiga gemensamma voteringarna, där
de borgerliga icke nå längre än till jämnt hälften, 190 röster av 380
eller 189 av 378 om talmännen frånräknas. Och även denna hälft
synes gå förlorad i den mån ett par latenta vinster vid
förstakam-marvalen hinna inkasseras.
I detta läge med socialdemokratin som segrande parti var det i
och för sig naturligt, om regeringsbildningen anförtroddes åt detta,
men dessutom var en borgerlig koalition praktiskt taget utesluten,
eftersom man inte kunde skrapa ihop en majoritet ens i de
gemensamma voteringarna alldeles bortsett från de svårigheter, som borde
ha mött vid uppgörandet av ett även mycket enkelt
regeringsprogram. Däremot var det möjligt både med en ren socialdemokratisk
regering såsom efter 1932 års val och med en koalitionsregering.
Bådadera kunna ha sina fördelar och sina nackdelar. Det är för-
31 Tidén N:r lo. 1936.
10. 10. 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
