Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
In- och utrikes
fär vad som helst mot en svagare och hitintills ha de underlåtit
att ställa allt på sin spets gentemot en starkare. Men få de lov att ta
motståndarna en och en, medan andra blott se på, böra de ju så
småningom hinna gå igenom hela skalan. Och sedan är det kanske
för sent att tänka på försvar. Ingen vet vem som kommer närmast
i tur. Och ingen vet om denna nästa skall ställas lika ensam och
försvarslös som Abessinien och den spanska regeringen.
Utvecklingen hittills pekar emellertid närmast åt att den så mycket omtalade
och omskrivna kollektiva säkerheten kommer att utmynna i en
kollektiv osäkerhet.
Det är givetvis förklarligt, om demokratierna hesitera. De ha intet
att vinna men mycket att förlora på en väpnad konflikt, såvida inte
friheten så småningom går förlorad på grund av deras tveksamhet.
Diktaturerna däremot synas åtminstone själva anse, att vinsten
ligger i de möjligheter till krakel, som uppstå. Förmodligen ha de icke
alldeles orätt, ty läget inom resp. diktaturländer är uppenbarligen
sådant, att en avledare av uppmärksamheten städse är önskvärd. Det
perspektiv, som rullas upp, är ohyggligt, men inte vinna de, som
vilja fred och framåtskridande, något på att bara ge efter.
j
ALLA OROLIGHETER och alla konflikter till trots är månadens
viktigaste händelse dock, att guldländerna till slut tvingats att överge
guldmyntfoten i sin gamla form och i en eller annan form genomföra
en värdenedskrivning av sina resp. mynt i guld räknat. Början
gjordes av Frankrike och sedan gärdet väl var upprivet följde Schweiz
och Holland efter endast några timmar. Länge har det väntats,
att svårigheterna skulle bli Frankrike övermäktiga men i alla fäll
kom devalveringen närmast överraskande just nu, ty motståndet
ansågs knappast definitivt brutet. Det visade sig emellertid, att
förhandlingar redan under ett par månaders tid förts med England och
Amerika och saken framställdes i första hand icke som en ensidig
devalvering utan som ett försök att åstadkomma stabilare
växelkurser. Det har i förstone mindre betydelse vilken motivering man
kommer med — huvudsaken är att åtgärden vidtagits, men givetvis
vore det en stor vinning, om grunden nu kunde läggas till ett
förnuftigare ordnande av världens penningväsende.
Någon entusiasm för åtgärden i Frankrike kan icke spåras och
särskilt ivrig har man ju ingalunda varit i de övriga länder, som redan
förut devalverat. Det är först efteråt, som man fått klart för sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
