Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
483
man med om att besluta ökade utgifter och kräver mera än som
blev bifallet, och sedan skyller man på motståndarna, som velat hålla
igen. Men valmännen genomskådade visst både det tricket och
andra.) Även med oförändrad skattebörda bör det vara ett ganska
allmänt omfattat önskemål, att den fördelas på ett annat sätt, så att
de större inkomsttagarna med större bärkraft också få sig pålagda
en större del. Det är rimligt, om regeringspartierna äro ense på den
punkten men icke förty glädjande med tanke på att det vid förra
riksdagen framlagda förslaget avslogs.
Någon överenskommelse om valkartellerna har tydligen ej behövt
göras. Det har uttryckligen förklarats vara en självklar sak, att så
länge partierna samarbeta i regeringsställning något samgående med
andra partier ej skall komma i fråga. Vad detta kan leda till för
den händelse val inträffar under regeringens tid är omöjligt att
förutsäga, men det vill av årets valresultat synas, som om icke minst
bondeförbundet borde kunna tjäna på ett dylikt arrangemang,
eftersom det visat sig, att detta partis framgångar varit avgjort större
i de kretsar, där det gått fram självständigt. Valmännen ha
uppenbarligen ansett, att det varit en mindre lämplig form att i riksdagen
samarbeta åt ett håll och vid valen åt ett annat. Står denna
erfarenhet sig efter hela linjen böra som sagt utsikterna te sig gynnsamma.
NONINT|ERVENTION är ett konstigt ord. Enligt vanligt
språkbruk borde det betyda, att staterna skola avhålla sig från
inblandning i en annan stats inre affärer, d. v. s, i det nu aktuella fallet
Spanien, att andra stater icke skola stödja någon av de stridande
parterna, varken regeringen eller rebellerna, med vapen och annat,
som är behövligt i ett krig. Så har ordet också i stort sett tolkats
av de demokratiska staterna, som låtit den spanska regeringen och
det fattiga spanska folket reda sig bäst de kunde mot upprorsmännens
lejda trupper, även om det väl i viss mindre utsträckning måhända
inträffat, att något stöd i smyg kunnat ges av enskilda
sammanslutningar. Men så har uppenbarligen ordet icke tolkats av
diktaturstaterna, vilka visserligen också menat, att demokratierna borde helt
avhålla sig från att hjälpa de spanska arbetarna och bönderna men
själva ansett sig oförhindrade att direkt stödja rebellerna.
Det är en egendomlig form av nonintervention, och det väcker
inga angenäma känslor att se demokratiernas undfallenhet inför
diktaturernas tilltagsenhet. En diktaturstat synes kunna få göra unge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
