Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - Alegård, Gustaf: Kvinnoöverskottet i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
Gustaf Ale gård
År Folkmängd
1920 .... 5,904,489 107,977 1,037
1930 .... 6,142,191 100,495 1,033
1934 .... 6,233,090 73,710 1,024
Överskott av Kvinnor på
kvinnor 1,000 män
Att vårt land i mitten på 1700-talet hade ett så oerhört stort
kvinnoöverskott är givetvis till stor del en följd av de förödande krigen
under århundradets första hälft, vilka förminskade den manliga
delen av befolkningen betydligt utan motsvarighet hos den kvinnliga.
På samma sätt torde det förhålla sig med exempelvis 1790 års höjda
siffra, vilken är en direkt följd av kriget med Ryssland 1788—1790,
som skall ha kostat vårt land 50,000 av dess kraftigaste män. En
liten höjning kunna vi också iakttaga i 1810 års siffra. Det är
krigsåret 1809, som har skulden här. Denna starkare dödlighet var som
bekant dock till mindre del beroende på krigisk manspillan än på
oerhörda försummelser i hygieniskt avseende, särskilt gentemot det
utkallade lantvärnet. Efter 1814 har vårt land ju icke varit inblandat
i krig och vi se också huru siffrorna för könsproportionen sjunka
ganska regelbundet för varje årtionde fram till 1860. Men så se vi
hur 1870 års tal helt plötsligt avviker från den nedåtgående
riktningen och gör ett litet språng uppåt. Sedan håller det sig på denna
högre nivå under resten av seklet och maximum för det absoluta
kvinnoöverskottet ha vi år 1890 med’ icke mindre än 150,607 fler
kvinnor än män. Här är det en ny orsak som ersatt kriget som
jäm-likhetsförstörande faktor, nämligen emigrationen. Under perioden
1861—1910 utvandrade nämligen icke mindre än 496,000 män mot
blott 417,000 kvinnor, alltså 79,000 flera män.1 Sedan emigrationen
så småningom började bortföra lika många kvinnor som män, ha
proportionstalen minskats ganska regelbundet fram till våra dagars
relativt låga silfra. Emigrationen är ju numera så obetydlig att den
icke har någon inverkan på könsfördelningen2.
Men det är icke endast krig och utvandring som orsakat ett
kvinnoöverskott i vårt land’, ja dessa båda faktorer äro icke ens de starkaste
utan de ha endast skärpt den redan föreliggande disproportionen.
Den viktigaste orsaken ha vi att söka i männens stora överdödlighet
även under fredliga perioder, särskilt i äldre tider. Under 1700-talets
sista hälft uppgick männens överdödlighet till 8,7 proc., under
1800-talets första hälft till icke mindre än 11,4 proc. samt under den
senare hälften till 8,6 proc. Bland de förhållanden, som varit orsak
till denna männens större dödlighet, kan nämnas brännvinsmissbru-
1 I förbigående må dock anmärkas, att genom avskrivning av de s. k.
obefintliga, bland vilka männen äro i majoritet, en ytterligare skärpning av
proportionen erhållits. Särskilt var detta fallet år 1870, då dessa avskrivningar
togo sin början.
2 Vi lia som bekant sedan några år ett invandringsöverskott, men även
invandringssiffrorna äro ganska blygsamma och utan betydelse i detta fall, helst
som fördelningen mellan könen är ganska jämn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
