Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - Myrdal, Alva: Populära vägar inom psykologin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Populära vägar inom psykologin
515
"saklighet" och "empirisk verifikation". Nymans behandling av
behaviorismen kommer att illustrera detta.
För att emellertid inte denna brist skall framträda som det
viktigaste omdömet om Nymans bok, skall först de avsnitt behandlas,
där Nyman kan sägas ha gett oss en förträfflig
diskussionshandledning : kapitlen om gestaltpsykologin och konstitutionspsykologin (eller
typläran). Gestaltpsykologin (Wertheimer, Koffka, Köhler m. fi.)
har sitt främsta kännetecken i den primära betydelse, som genom
dess undersökningar skänkes helhetsuppfattningen. Dess huvudtes är,
att "helheten bestämmer delarnas egenskaper och går även till tiden
före alla s. k. delar". Det är icke enskilda punkter, som uppfattas,
utan mönstret, "gestalten", konfigurationen; icke enskilda toner utan
rytmen, melodin, ackordet. Detta kapitel om gestaltpsykologin är
väl ägnat att ge en inblick i psykologins arbetssätt och problem, dess
experimentella laborationer men också frågeställningarnas släktskap
med de filosofiska problemen. Både experimenten och den
sammanhållande teoribyggnaden är klart refererade. Kritiken väckes både
hos Nyman och läsaren. Kanske skulle man önskat att jämsides med
detta kapitel —• för den rättvisa fullständighets skull, som framförallt
saknats i vår psykologiska litteratur och vilken här är recensionens
själva huvudsynpunkt — få en inblick i den moderna introspektiva
psykologin, där gestaltteoretiska synpunkter kommer till sin rätt
jämsides med "denk"-psykologiska och fenomenologiska, och där
psykologins kunskapsteoretiska gränsproblem mer fullständigt blir belysta.
Med intelligenta randanmärkningar för Nyman oss därefter genom
den s. k. typläran eller konstitutionspsykologin i dess Kretschmerska
form. De gamla funderingarna om olika mänskliga "temperament",
som i nyare tid följts av flera elegant konstruerade system med
"indelningar" i typer (Paulhan, Fouillèe m. fi.), har på sistone
underkastats en mer empirisk granskning (av Kretschmer, Jaensch m. fi.).
Det intressanta med dessa försök är att karaktärstypen nu sättes i ett
fast samband med kroppstypen. Kretschmer vill sålunda undersöka,
huruvida icke den pykniska (runda) kroppstypen motsvaras av en
viss själsläggning, och tror sig ha funnit att denna är den s. k.
cykloida, d. v. s. utåtriktade. Likaså sammanställer han den
lepto-soma (smala) kroppstypen med det schizoida (inåtvända)
temperamentet. Den orsaksförbindelse, som reglerar detta samband mellan
kroppslig habitus och själslig typ, antages vara den inre sekretionen.
Nyman följer nu argumenten för denna lära och följer även dess
senare utbyggnader och kontrollförsök på ett sätt, som gör hans bok
till en verklig studieinledning. Kanske skulle dock ha behövts en
extra varning, innan man sätter i den konverserande allmänhetens
händer så lättsinniga vapen som typläran ibland ger. Den utnyttjas
ju nämligen ofta i privat skvallerpsykologi som om sambandet mellan
kroppsligt och andligt skulle vara så fast, att man i de enskilda
fallen skulle kunna från yttre habitus dra slutsatser om
psykologisk typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
