Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 5 nov. 1936 - Lindquist, Sven G.: Krisproblemet i socialistisk teori. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISPROBLEMET I
SOCIALISTISK TEORI
Av SVEN G. LINDQUIST.
"Med arbetets växande produktivitet sjunker värdet på
produktionsmedlen."
Karl Marx, Kapitalet 1:585.
Cassel skrev en gång i världen en liten bok om The nature and
necessity of interest, i vilken han förmenade sig konstatera, att
kapitalränta var en för alla produktionsformer given kategori, som
således också skulle gälla i ett socialistiskt samhälle. Ersättande
vetenskapligheten med invektiv förbigick han Marx med den överlägsna
axelryckning, som är de flestas attityd gentemot denne, och var
alltså — ur borgerliga synpunkter — befriad från skyldigheten att
sysselsätta sig med Marx’ ekonomiska teorier. Dessa äro nämligen
"skolastik av sämsta slag".
Det är nu förståeligt — om också icke förlåtligt — av en
vetenskapsman, så nära lierad med högerfinansen som Cassel, men när
man möter samma ringaktning från sådana socialdemokraters sida,
vilka göra anspråk på att vara vägledande, så måste man i rättvisans
och vetenskapens namn säga ifrån. Alltför ofta hör man den
klyschan, att Marx är föråldrad, att han står kvar i den klassiska
liberalismen, att mervärdeläran är löjlig och historieuppfattningen en
stelbent hegeliansk formel. Det värsta häri ligger inte däri, att Marx
röner kritik. Ingenting ligger väl mera fjärran från en rätt fattad
marxism — om det missbrukade ordet får användas — än att icke
städse vilja anpassa teorin efter de nya erfarenheter, verklighetens
utveckling själv ger. Det osunda i denna antimarxism inom våra
egna led är, att den helt faller på okunnighetens, nonchalansens och
auktoritetstrons konto. Att apriori anta att "Marx har fel" är lika
oförnuftigt som att apriori anta att "Marx har rätt".
Nils Karleby, som i mångt och mycket intar en särställning inom
rörelsen, gav både ros och ris åt sin teoretiske läromästare. Karl
Fredriksson, i de flesta avseenden Karlebys efterträdare — icke
allenast som redaktör för Frihet utan också med avseende på sin
teoretiska verksamhet — har icke ansett ett sådant marxstudium som
Karlebys tillräckligt givande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
