Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 5 nov. 1936 - Backlund, Jr, Sven: Estlands läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Estlands läge
549
bättre ha arbetarna mer än någon gång före Pätsregimens tillkomst
blivit medvetna om sin fackliga styrka. Anslutningen till
fackföreningarna har under det sista halvåret varit enorm. Från att den
1 jan. detta år endast lia haft 7,200 medlemmar beräknas antalet nu
vara det dubbla, d. v. s. att nära nog en tredjedel av alla
industriarbetare nu äro organiserade. Nya lönerörelser igångsättas så snart den
minsta möjlighet yppas, men resultera genom att regeringens
representanter ständigt gå samman med arbetsgivarna i den statliga
skiljedomstolen endast i mindre förbättringar. Strejkfrihet finnes officiellt,
men kan vägras i nästan alla fall, och försvåras för övrigt genom
ett långt och tidsödande förfarande.
Regeringens ovänliga hållning i lönestrider måste uppfattas som
synnerligen oförståelig och grundlös eftersom de ekonomiska
experterna ständigt påpeka att så gott som alla industrier kunna bära
betydligt högre löneutgifter, med den stora räntabilitet, som företagen
ha. I textilindustrin, som omfattar 12,000 arbetare, d. v. s. 14 av
hela landets industriarbetarkår, är avkastningen enligt den officiella
statistiken 30 proc. En procentsats, som enligt vad sakkunskapen
anser är framkommen genom särskilda manipulationer för att dölja
den verkliga, som närmar sig 90. På samma sätt är det i
sågverksindustrin, där arbetsgivarna inte ens reflektera på att sätta i gång
sågverken utan att vara säkra på en profit av 30—40 proc. Dessa
egendomliga förhållanden, som Päts tycks ha lämnat obeaktade, ha
sin yttersta grund i Estlands osäkra utrikespolitiska läge mellan
Sovjet och Tyskland. Esterna äro väl medvetna om att deras frihet
endast bygger på den osäkra förhoppningen att styrkeförhållandet
mellan dessa makter i ali framtid skall vara lika stort. Vid eventuellt
krig mellan dessa länder blir Baltikum ett Östeuropas Belgien, och
genast den viktigaste krigsskådeplatsen — för vilken gång i
ordningen är svårt att säga. Denna fara kalkylera företagarna med, som
ofta representera utländskt kapital, vars enda intresse är att tillfälligt
utnyttja den billigaste arbetskraften i Estland. Därigenom har
industrins rationalisering, som måste anses vara synnerligen påkallad,
icke kommit till stånd och det vunna kapitalet har till stor del utförts
från landet i stället för att ånyo investeras. Detta förhållande har
skarpt påtalats från fackföreningarnas sida och även fört till
resultat, så till vida att laglig kapitalflykt omöjliggjorts.
Tyvärr finns icke heller anledning att se Estlands framtida
utveckling optimistiskt. Ty trots att Päts endast stöder sig på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
