Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 5 nov. 1936 - Händelser och spörsmål - Stortingsvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 571
1933 1936 + + % % 33 % 36
Nazister..................... 27,900 26,400 — 1,500 — 5 2,2 1,8
Höger........................ 272,700 301,300 + 28,600 + 10 21,9 20,8
Bondepartiet............... 173,600 157,100 — 16,500 — 9 13,9 10,8
Venstre ..................... 220,000 236,000 + 16,000 + 7 17,6 16,3
Borgerliga.................. — 40,500 + 40,500 — — 2,8
Kristi, folkpartiet......... 10,300 19,500 + 9,200 + 89 0,8 1,3
Samfundspartiet ......... 18,800 44,800 + 26,000 + 138 1,5 3,1
Arbetarpartiet ............ 500,500 617,500 + 117,000 + 23 40,1 42,5
Kommunister ............ 22,800 4,400 — 18,400 — 81 1,8 0,3
Övriga ..................... 2,100 3,900 + 1,800 — 0,2 0,3
Summa 1,248,700 1,451.400 +202,700 + 16 100,0 100,o
bör man nämligen jämföra det i år nådda, röstetalet i de kretsar, där
partiet, om man kan kalla gruppen så, även deltog förra gången, med
det då nådda röstetalet. Gör man så, finner man, att nazisterna i
själva verket gått tillbaka från 27,900 till 23,100 röster. Det gör
en minskning med omkring en sjättedel. Och ändå blir siffran så pass
gynnsam tack vare ett par kretsar. 1 en rad kretsar förlorade
nämligen diktaturpartiet upp mot 50 o/0 ,av rösterna från, 1933. Det bör
efter detta vara klart även för de tyska nazisterna, att tramset om
den nordiska rasen och tanken licke har någon genklang uppe i de
fria nordiska demokratierna.
De tre stora borgerliga partiernas samgående var i ett par kretsar
så intimt, att de icke endast hade kartell utan t. o. m. gemensamma
listor. Rösterna kunna således icke särskiljas efter hela linjen.
Uppenbart är ju emellertid, att bondepartiet förlorat röster i den allmänna
röstökningen och att även de båda andra borgerliga partierna haft
svårt att hinna med i galoppen,. Vill man jämföra med ställningen
1933 har man ingenting annat att göra än att slå ihop samtliga
borgerliga röster vid de båda valen. 1 högerns röstsiffra har vid båda
tillfällena inräknats det s. k. frisinnade folkpartiets och i vänsterns ingår
radikala folkpartiets. Båda grupperna voro tämligen små och endast
lokalt förekommande och båda äro nu ej längre representerade i
stortinget Gör man denna samimanslagniiing får man till resultat, att dessa
borgerliga partier ökait från 666,300 röster till 734,900, d. v. s. med
68,600 eller med 10 o/o.
Om man nu jämför med arbetarpartiets ökning, kommer skillnaden
klart till synes. Arbetarpartiet har ökat med 117,000 röster från
500,500 till 617,500 eller med 23 o/o. Skillnaden är slående och ger
klart vid handen, att det norska folkets marsch till arbetarpartiet
fortsätter. Arbetarpartiets framrydkitüng är dock icke lika god överallt.
På västlandet och delvis i de södra delarna har ökningen varit mindre
och om man slår samman alla städerna, visar det sig, att ökningen där
uppgår till blott 25,000 röster eller 14 o/0. Det är alltså landsbygden,
som svarar för den, m,est betydande ökningen.
Kommunisterna deltogo i årets val endast i Bergen. Det förklarar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
