Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 13 jan. 1937 - Olsson, Olof: Kulturoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Olof Olsson
ådragit sig sin sjukdom". Samma år skriver en annan läkare: "Ett
långt arbete som lärare eller lärarinna är alltid påfrestande på
nervsystemet. Somliga människor tåla vid det bättre, andra sämre,
beroende på den individuella styrkan hos nervsystemet. Fröken L. har
icke tålt vid det, utan hennes nervsystem har blivit obotligt
nedbrutet". De många intygen ha därför ofta den stereotypa
formuleringen, att A. eller B. ådragit sig sjukdomen under utövningen av sin
tjänst eller under sitt ansträngande arbete i skolan. Ibland smyger
försiktigheten in ett "med all säkerhet" eller "med största
sannolikhet", men det är endast i något enstaka fall, som det heter, att det
måste anses, att sjukdomen "åtminstone till huvudsaklig del" eller
"till en stor del" har sin förklaring i den enerverande tjänstgöringen.
Lärarinnorna själva söka sig merendels tillbaka till skolhuset och
bostaden, där de en gång i tiden hade det som värst. Ja, nog för att
det var svårt, säges det, och visst har arbetet varit påfrestande, men
vad som varit värre, det är de hemska lokalerna, som alla ha varit
kalla och alltid dragiga. Och denna uppfattning delas av
skolmyndigheterna; kall och dragig är en beteckning, som går som en röd
tråd genom de flesta yttranden, som komma från detta håll, och
alldeles oberoende av väderstrecken: om i norra delen av landet
eller södra, i öster eller väster.
En skolrådsordförande uppe i Norrland kände det som en plikt
år 1929 att säga ordentligt ifrån vad han tänkte. Det gällde en
44-årig lärarinna med 23 tjänsteår, som enligt hans mening fått sin
ohälsa genom vistelse i olämpliga skollokaler och bostäder, och för att
styrka detta anförde han exempel i en nästan tabellarisk uppställning:
Hösten 1903—^våren 1905, då skolan ambulerade mellan dessa
tvenne byar:
Abr—å:skollokalen en s. k. kökskammare med nästan obrukbar
kakelugn; bostaden en kökskammare i en annan gård med enkla
fönster — fuktig, otrevlig.
J—träsk: skollokalen en förstugukammare med enkla fönster och
mycket glesa väggar; bostaden en kökskammare med öppen spis
och mycket glesa väggar. Rimfrost i håret på morgonen; vattnet
frös i bostaden över natten.
Hösten 1906—våren 1907:
L—^sel: skollokalen en kall bagarestuga med enkla fönster och öppen
spis; bostaden tämligen väl ombonad.
Hösten 1907—våren 1913, då skolan flyttade mellan de båda
byarna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
