Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 13 jan. 1937 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Händelser och spörsmål
medlen, som gå till vägväsendet, och på tipsmedlen, vilka gå till
idrottens främjande, är det framför allt utgifterna för sociala åtgärder av
olika slag, för olika löneregleringar samt genom överflyttande på
starten av uppgifter, som förut ålegat kommunerna, vilka tillsammans
föranleda den avsevärda stegringen.
Bland lönere,gleringarna är en del, som dessutom icke kommer direkt
till synes i budgeten, nämligen de som gälla de affärsdrivande verken.
Dessa uppföras nämligen med sina nettosummor och de ökade utgifterna
äro alltså redan förut avdragna. Det framkommer emellertid i de föga
ökade siffrorna på denna punkt, vartill f. ö. också bidrager, att hos
järnvägarna en del vinst fonderas inom verket. Däremot komma de
ifrågasatta löneregleringarna till synes i ökade utgifter särskilt på finainsn
departementets och ecklesiastikdepartementets huvudiitlar. Den största
ansvällningen visar dock socialdepartementets huvudtitel, som gått upp
med 56 milj., varav de 52 falla på ökade bidrag till folkpensioneringen,
och invalidunderstöd. Pensionsreformen trädde ju i kraft först den 1
jan. och för löpande år gäller det alltså blott ett halvår men nästa
budgetår rör det sig om ett helt år. Vidare drar den föreslagna
dyr-ortsgrupperingen en kostnad av omkring 5 milj. och understöd åt änkor
med barn och föräldralösa barn omkring 6 milj. En del andra
utgiftsstegringar på olika punkter tillkomma, varför summan skulle ha stigit
ännu rätt mycket mera, om icke samtidigt anslaget till arbetslöshetens
bekämpande hade kunnat sänkas med 10 milj.
Beträffande utgifterna under kapitalökning i den mån de avse
nyinvesteringar är avsikten att liksom tidigare till väsentlig del bekosta
dem med lånemedel och de influera alltså endast i mindre grad på
skattebudgeten. Beloppet kan synas mången ganska högt med hänsyn
till att det allmänna borde under högkonjunktur reducera sina utgifter
av detta slag och i stället koncentrera dem på tider med lågkonjunktur.
Det innebär givetvis icke, att nödiga utbyggnader böra eftersättas, men
fullt klart för sig, då det en gång gällde att motverka lågkonjunkturen.
På inkomstsidan visa en rad poster ökade summor och t. o. m. starkt
Ökade. Det gäller framför allt om inkomstskatten och över huvud de
skatter, som utgå efter inkomisten. Det är att förmoda, att de totala
inkomsterna i vårt land under år 1936 varit ganska mycket högre än
under år 1935. Hur mycket får man närmiare besked om först sedan,
taxeringarna verkställts. Den ökning med 7 o^^o, som beräknats, synes
emellertid rimlig. En annan stor inkomstökniing för staten återfinner
man under bidrag från folkpensioneringsfomiden, beroende på de
särskilda bestämmelser för fondens ökning, som tidigare beslutats.
Överskottet går sedan till budgeten.
Beräkningarna av skatteintäkterna äro baserade på den
förutsättningen, att någon ändring i skattesatserna ej skall vidtagas. En mera
allmän skattereform torde kunna motses till nästa år och det har då
också ansetts, att någon ändring ej bort vidtagas i fråga om de mycket
kritiserade extra skatterna på inkomst och förmögenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
