Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 13 jan. 1937 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57 Händelser och spörsmål
I fråga om riksbanksvinsten,, som för blortt niågra år sedan gav
mycket mera än nu, bör kanske sägas, att den uppförda summan är att
betrakta som av mera fiktiv art. Hur riksbankens vinst skall beräknas
beror nämligen också av bokföringen. Att bankens vinst på rediskontering
av växlar, den förr huvudsakliga, starkt reducerats råder det intet
tvivel om. Men sedan vårt land frångick guld myntfoten, ha guld och
valutor bokförts till äldre kurser, medan de nu ha ett helt annat handelsr
värde. Balans i räkenskaperna åstadkommes förmedelst ett s. k.
kursdifferenskonto, och tillgångarna uppges vara tillräckliga för en
värdeförsämring om nära en femtedel, vilket såvitt det nu kan bedömas
borde vara fullt betryggande. Finansministern anser emellertid, att
hela denna fråga bör upptagas till prövning och att vinsten därefter
bör närmare fixeras. På andra håll i världen har man efter
devalvering omedelbart skridit till uppskrivning av guldkassornas värden.
De beräknade inkomsterna ha sammanlagt stigit med större belopp
än utgifterna. Man kan således förutse ett överskott. Det skulle
givetvis ha kunnat användas till nedsättning av skatterna, men dels
har man att motse ytterligare ökade utgifter redan i budgeten för år
1938/39 (en del av utgifterna i förslaget avse endast ett halvår) och
dels kan det anses önskvärt att ytterligare stärka statens finainsiellai
ställning. Visserligen är avsikten att redan under innevarande budgetår
avbetala den allra största delen av de oräntabla lån, som under krisåren
gjordes för att bekosta allmänna arbeten och annat för arbetslöshetens
bekämpande, men det kvarstår dock en rad förluster för vilka täckning
ej anskaffats. Det gäller bl. a. den gamla surdegen från 20-talet, som
ligger samlad i den s. k. a.-b. Kreditkasisan av år 1922. Tämligen
regelbundna anslag ha visserligen beviljats för dessa förluster men dels
har man ej klart kunnat överblicka hur stora förlusterna till slut skulle
bli och dels har det finansiella läget många av åren varit ansträngt.
Nu menar finansministern emellertid, att tiden bör vara kommen att
göra rent hus. Vidare har staten gjort betydande förluster på
spannmålsregleringen under de gåmgna åren. De ha ej heller helt täckts,
även om avsättningar för det ändamålet förekommit. Därtill komma
de mera regelbundna avbetalningarna på statsskulden och nedskrivning
av det oräntabla kapital, som är placerat i statens järnvägar. Heller
icke bör glömmas det stöd, som gavs åt insättarna i en del sparbanker,
främst allmänna sparbanken.
Till allt detta räcker dock icke överskottet. Det finns emellertid
en fond, som kallas kassafonden. Den är närmast avsedd för reglering
av över- och underskott i budgeten. Hur mycket den bör innehålla,
kan man diskutera, men ganska allmänt aintages, att en summa om 70
milj. eller däromkring bör vara tillräcklig. Den skulle emellertid vid
innevarande budgetårs slut komma att rymma omkring 100 milj., vilket
följaktligen kan anses onödigt mycket. Det föreslås också att därur
tages bort mot 30 milj. och med dessa 30 milj. lagda till det beräknade
överskottet räcker det till för att sanera även på de ovan angivna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
