Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 13 jan. 1937 - Händelser och spörsmål - Nordiskt socialvetarmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Händelser och spörsmål
liggande praktiskt palitiska uppgifter: handelspolitikens, finanspoliitir
kems, lönepolitikens teori. Denna »svenska skola» — som var en
»kohan-delns ideologi» i motsats till den marxistiska »klasskampens ideologi», sade
norrmännen — hade hållit sig enig uinder krisen då man haft ur teoretisk
synpunkt relativt lättlösta uppgifter där intressebryi:ningarnia i viss mån
kommit i skymundan. Allt eftersom man nu kommer till uppgiften
aitt Jskaffa ett teoretiskt underlag för den mera långsiktiga
konjunkturregleringen, skulle det säkert visa sig att enigheten måste gå sönder
redan på det teoretiska planet, även om den svenska »dynamisika
empirismens» socialistiska företrädare inte ens vid demna brytning skulle
bli marxister till konfessionen.
Tredje dagens diskussioner inleddes av prof. Myrdal med
»Arbetarrörelsen och socialpolitiken» och fortsattes med de inledningsföredrag
som ursprungligen avsetts för en särskild diskussion i »Socialiserings^
frågan» (av Åke Ording, Norge, Leif Björk och prof. Tingsten).
Meningsskiljaktigheterna rörde sig här om möjligheten att nå fram
till en i huvudsak socialiserad produktionsordning på reformistisk
väg. Alla erkände att socialpolitik av mer eller mindre radikal, d. v. s.
kostsam, natur f. t. var den enda handlingsimöjligheten. Men en radikal
socialpolitik, som inte kan bedrivas inom nuvarande finansiella ram,
kräver logiskt ekonomisk underbyggnad genom produktionspolitiska
ingrepp (socialisering). Den mära anknytning, som härigenom vinnes
mellan de socialreformatoriska uppgifterna och de planlagda
produk-tioinspolitiska ingreppen, skapar det för de senare nödiga fo/lkförtroendet.
Denna reformism har givetvis sin problematik: man måste i
agita-tiotnen prisa vad man lyckas uppnå även inom det bestående
kapitalisi-tiska samhället — kommer man någonsin att våga ta verkligt stora steg
mot något annat? Borde vi inte agitera för en socialiseringsplan att
genomföra när vi tagit makten, och hänsynslöst behålla denna i våra
händer under den övergångsperiod då produktionen kommer att fungera
sämre än vare sig under kapitalism eller socialism? — Att vi
åtminstone måste vara beredda på en dylik krisartad, eventuellt
revolutionär, övergångsperiod rådde det ju ingen större oenighet om, om mani
också var oenig i frågan om »kohandelsreformismens» möjligheter, och de
taktiska konsekvenserna av olika inställningar till dennia fråga.
Programmet för övrigt, som vi här inte ha plats att gå närmare in
på. upptog diskussioner i följande ämnen: »Det ökomomiske
samar-beide mellen de nordiske land» (Johan Vogt); »Tvungen Voldgift eller
fagligt Demokrati» (obligatorisk skiljedom, arbetsfredsfrågan — Jörgen
Diich, Danmark, Torsten Gårdlund, Sigfrid Hansson). »Den
materialistiska historieuppfattningen» (Jörgen Westerståhl och Olle Carlssom).
I fråga om det nordiska samarbetet fattades följande resolution:
»Socialistiska ekonomer från de nordiska länderna, samlade till möte
på Brunnsvik den 1 jan. 1937, anse det vara av den största betydelse
att det föranstaltas en ömsesidig oriemtering angående de åtgärder som,
äro under övervägande i respektive länder och som äro av väsentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
