Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Nilsson, Karl: Neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEUTRALITET
Reflexioner kring ett ords dubbeltydighet.
Av KARL NILSSON.
I den politiska litteraturen efter världskriget går de tre
skandinaviska staterna i regel under beteckningen "exneutrala". Deras
neutralitet under världskriget anses så karakteristisk för deras
utrikespolitik, att "neutral" fått stå kvar även efter frederna.
Den ständigt stegrade imperialistiska aktiviteten och rivaliteten
under de årtionden, som närmast föregick världskriget,
resulterade för stormakternas del i ökad nationalism och ökade rustningar.
De skandinaviska staterna förblir ingalunda oberörda av denna
utveckling, men varken nationalismen eller militarismen får där
samma skärpta form som i de stora staterna utan företer utpräglat
sekundära drag. I Sverige influeras det utrikespolitiska tänkandet
framför allt från tyskt håll; för stora delar av svensk över- och medelklass
blir begreppen nationell och tyskvänlig praktiskt taget identiska. En
översikt över kapitalrörelserna före kriget visar, varför det måste
vara så.
Vid sidan av tysknationalismen finns emellertid en annan art av
svensk nationalism : vakthållningen kring neutraliteten.
Neutralitets-tankens bärare är framför allt de breda folklagren, arbetare och
bönder, det politiska uttrycket för denna strävan är den samlade vänstern.
Dess ståndpunkt är: i värsta — allra värsta — fall försvar av
gränserna men inget krig. Unionsstriderna och deras upplösning 1905
illustrerar ypperligt denna sats.
Under världskriget kommer det till hårda sammanstötningar mellan
tysknationalism och neutralitetsvilja. Den sociala och politiska
kategoriklyvningen är densamma som 1905. Sedan den första aktivistiska
vågen ebbat ut, gjordes ett nytt försök att nå kontakt med Tyskland
via Finland. Vid krigsutbrottet och vid det första aktivistiska
anlop-pet hade neutralitetslinjens försvarare hjälp av motsättningarna inom
regeringen, vilka motsättningar speglade motsättningarna inom den
svenska kapitalismen, senare framtvang den alltmer akuta
folkför-sörjningskrisen en uppgörelse med de allierade.
Vid fredsslutet får de skandinaviska staterna vara med på ett hörn
därigenom, att de hör till de stater, som i första omgången skall In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
