Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Nilsson, Karl: Neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Karl Nilsson
jorden som möjligt och att överallt bereda marken för en fredlig inre
omdaning av staterna och för en fredlig samverkan mellan staterna.
Den var allt annat än neutral, då det gällde Europas framtid,
Sver-ges framtid var ju en del av Europas framtid.
I sitt interpellationssvar till unghögerledaren Torgils von Seth i
andra kammaren den 27 januari yttrade justitieminister Westman
bl. a.: "Det är för mig självklart att vårt folk, som sedan
århundraden i blodet har en övertygelse om den inre frihetens och den
lagbundna ordningens nödvändighet och välsignelse för ett folk, livligt
tillönskar det spanska folket lyckan att nå fram till det mål, som hos
oss blivit en verklighet". I detta svar ligger en utifrån svenska
förhållanden och svenska intressen tydligt uttalad sympatiförklaring för
den spanska regeringen.
Sverge är medlem av Nationernas förbund och därigenom också
av Internationella arbetsorganisationen. Den övervägande delen av
Sverges folk är också alldeles obetingat anhängare av förbundets och
icke minst arbetsorganisationens allmänna principer. Det kanske
fördenskull inte heller är ur vägen att i detta sammanhang åter bringa
i minnet den principförklaring, som inleder arbetsorganisationens
stadga och som även den svenska riksdagen givit sin anslutning:
"Då Nationernas förbund har till ändamål att åvägabringa allmän
fred, och då en sådan fred blott kan fotas på grundvalen av social
rättvisa etc.". Den grundläggande teorin för arbetets internationella
reglering är ju också den, att de sociala förmåner, som arbetarna i
vissa länder lyckats erövra, ständigt hotas av den låga sociala
standarden i andra länder, varför arbetsorganisationens centrala uppgift
blir att med all kraft söka motverka "social dumping". Accepterar
man dessa premisser, torde det också bli svårt för den svenska
demokratin att hävda den satsen, att det spanska inbördeskrigets utgång
inte kommer oss vid. Med tanke på det internationella
socialpolitiska samarbetets framtida gestaltning, förstår man kanske ännu
bättre, varför det svenska arbetsgivardömets politiska representanter
måste inta den ställning de gör.
Det vore naturligtvis både orättvist och dumt att påstå, att den
svenska borgerligheten i gemen önskar Francos seger. Den svenska
borgerligheten önskar naturligtvis en borgerlig regim i Spanien
liksom den önskar en borgerlig regim i Sverge, vilken, som en författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
