Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Nilsson, Karl: Neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Karl Nilsson
man, att allt detta tal om neutralitet i själva verket handlar om
någonting helt annat.
General Franco och hans militär junta är i dag Spaniens
tyskaktivister. Då de inte hade något hopp om att inom överskådlig tid på legal
väg återerövra den politiska makten och därigenom hindra Spaniens
ekonomiska och sociala omdaning, grep de till vapen mot det egna
folket. I realiteten, såsom talrika dokument och en rad inträffade
händelser visar, kunde de inte på allvar störa eller bryta en fredlig
utveckling i Spanien — därtill var deras egna krafter alltför svaga —
utan att över det egna folkets huvud söka förbindelse med
främmande makt. Å andra sidan är det också ytterst osannolikt för att inte
säga uteslutet, att de båda fascistiska stormakerna, Tyskland och
Italien, skulle angripit den spanska republiken, om de inte haft
tillräckligt inhemskt spanskt stöd.
Utan minsta tvivel är det spanska inbördeskrigets
uppkomsthistoria mycket lärorik även för oss. Den visar, att en
icke-imperialis-tisk, västeuropeisk stat kan hotas av främmande makt, inte främst
därför, att den kan erbjuda baseringsområden för flyg eller andra
vapenslag, utan därför att den kan erbjuda vad man skulle kunna
kalla politiska baseringsområden av tillräcklig omfattning. Under
världskriget erbjöd tyskaktivismen ett sådant politiskt baseringsområde.
Det var dess existens som på allvar hotade vår neutralitet.
Situationen är densamma nu: så länge de mer eller mindre medvetna
fascistiska grupperna i Sverge kan effektivt isoleras från ideologiskt och
politiskt inflytande, så länge finns det inte bara teoretiska utan också
stora praktiska möjligheter för Sverge att hålla sig utanför en
eventuell ny omfattande krigisk konflikt. Misslyckas däremot denna
isoleringspolitik, är vårt öde beseglat. Vår inre politik och inre
utveckling bestämmer nästan helt vår yttre situation.
För demokratin i alla länder har det spanska inbördeskriget givit
en bestående lärdom: att dessa staters ultranationalister är de första
att prisge den egna nationen åt främmande makt. Att de är de första
att prisge den egna nationens fred, inte bara när de finner det
förenligt med sina egna klassintressen utan också, när en främmande
makt påfordrar det. I samma mån som de gamla makthavarna
förlorar förmågan att leda ett folks ekonomiska och sociala utveckling
och därigenom också förlorar sitt fotfäste i det egna folket, dess mer
draperar de sig i nationalistiska kläder, i förhoppning om att deras
yttre uppträdande skall kunna ersätta deras bristande förmåga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
