Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Händelser och spörsmål - Elektorsvalet i Finland - Rysslands budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 124
Antalet valda elektorer blev för de olika kandidaterna följande,
därvid även angivits hur många elektorer kandidaterna skulle haft
enligt riksdagsvalets siffror:
1931 1937 Enl. riksd.-val
Svinhuvud................................................89 110 91
Ståhlberg ................................................52 38 25
Kallio............................................................69 56 68
Tanner ......................................................90 96 116
Sådan sammansättningen av elektorskollegiet .nu blev, är det ingen
av kandidaterna, som nått majoritet. Valet måste därför bli en
kompromiss på ett eller annat sätt, antingen så att varandra närstående
grupper gå samman eller att någon ny kandidat föres fram. Det förra
torde väl vara det sannolikaste. Många kombinatioiner äro tänkbara,
men de troligaste torde väl vara, att antingen socialdemokraterna stödjaj
agrarerna, varvid Kallio kan bli vald om än med ganska knapp
majoritet, eller också att agrarerna hjälpa Svinhuvud till val. Tanner har
däremot inga utsikter och näppeligen heller Ståhlberg. Det behövs
ytterligare 16 röster för att Ståhlbergs egna elektorer tillsammans med
socialdemokraterna skulle kunna genomdriva en sådan utgång. Dessa
16 lära icke stå att uppbringa. Om Kallio skulle bli vald, är det
knappast något annat att säga om det äin att den stöirre folkgruppen
finnarna kunna ha berättigade anspråk på att få besätta presidentposten.
De ryska budgetsiffrorna stiga för varje år. Under
antagande att rubeln är minst lika mycket värd i år
som i fjol — och det finns snarare anledning antaga,
att den är värd något mera — och att skattesatser och inkomstnormer
icke ändrats — de uppgivas vara desamma — skulle detta innebära en
ekonomisk förbättring i landet, och därtill en förbättring av icke ringa
omfång. Budgeten slutade nämligen förra året (kalenderåret är även
budgetår) på 79 miljarder men är i år uppe i 98 miljarder rubel.
En omräkning i våra kronor låter sig icke göra. Officiellt är rubelin
visserligen värd omkring 55 öre men i själva verket torde en rubel
icke köpa för mer än kanske tredjedelen av denna summa.
Inkomsterna fördela sig på följande sätt:
1936 1937
Omsättningsskatt........... Skatt på vinster ........... ............. 62,7 ............. 3,1 76,8 6,8
Inkomstskatt o. d......... ............. 0,8 1,0
Från socialförsäkringen Lån............................. ............. 3,2 ............. 4,0 3,7 6,0
Individuella skatter........ ............. 2,1 2,6
Övriga inkomster ........ ............ 2,8 1,7
Summa 78,7 98,1
Rysslands
budget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
