Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Händelser och spörsmål - Rysslands budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 125
Över tre fjärdedelar av siatsinkomsterna komma alltså från
omsätt-sättnin,gsskatter. De angåvos förra året för olika varor men ha i år i
stället uppgivits för kommissariat. Någon direkt jämförelse är därför
icke möjlig. De största beloppen komma emellertid från
spannmålshandeln med 24.1 miljarder (förra året 21.2), från livsmedelsindustrin
med 20.4 miljarder, från lätta industrin med 11.4 miljarder, från
tunga industrin med 8.9 miljarder, från sprit med 6.2 miljarder (förra
året 6 miljarder) o. s. v.
De större beloppen under skatter på vinster härleda sig från
livsmedelsindustrin med 1.8 och från tunga iindustri,n med 1.3 miljarder. Även
här figurera de statliga försäkringsorgainen med 300 milj. Större
delen av inkomstskatten synes komma fråin sådan skatt pålagd kolsjoserma.
Lånen uppgåvos förra året icke fördelade på olika slag, vilket skett
i lår. Av de nära 6 miljarderna komma 4.4 från direkt tecknade lån
och 1.2 miljarder från sparbankerna. Insättningarna i dessa sägas ha
stigit från knappt en miljard den 1 jan. 1933 till 3.5 miljarder
motsvarande dag i år. Kolnvertering säges undier året ha genomförts,
vilket torde innebära, att räntan helt einkelt sänkts. I fråga om de
direkt tecknade lånen talas visserligen om utbyte av obligationer, men
vad skall ägaren väl ta sig till med sina obligationer? De enda
altemai-tiven synas vara att godtaga nedsättnin^gen eller att konsumera kapitalet.
På utgiftssidan har man följande poster:
1936 1937
Industrin ...................................................... 14.1 12.4
Jordbruket ................................................... 7.7 9.1
Kommunikationer .......................................... 7.9 8.5
Övriga delar av näringslivet ........................ 7.6 9.9
Summa för ekonomin 37.6 39.6
Utgifter för sociala och kulturella uppgifter 19.0 26.6
Försvaret ......................................................................................................14.8 20.1
Övriga utgifter ....................................................................................7.3 10.8
Överskott ...................................................... —_
Totalsumma 78.7 98.1
Den del av utgifterna, som gå till närinigislivet, ha således ökats
relativt obetydligt, men detta innebär enligt fiinanskommissarien icke,
att takten saktas, utan blott aitt en större del av nyinvesteringama skulle
bekostas med medel, som icke passlera budgeten, alltså av vinster inom
företagen.
Fördelningen av det till industrin gående beloppet ser ut på följande
sätt:
1936 1937
Tunga industrin .......................................... 10.2 5.2
Försvarsindustrin .......................................... — 2.3
Lätta industrin ............................................. 0.1 1.6
Träindustrin ................................................ 1.4 1.3
Livsmedelsindustrin ....................................... 0.9 1.1
Övriga grenar ............................................. 0.7 0.9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
